Världens första Giga event

Det låg förväntan i luften lördag morgon, överallt gjorde sig geocachare redo för en fantastisk händelse – öppnandet av ”Project MUNICH2014 – Mia san Giga!”. För första gången skulle nu över 5000 geocachare samlas på en och samma plats. Under de senaste veckorna hade över 6700 användare anmält intresse att komma, det innebär att antalet deltagare faktiskt skulle kunna nå tiotusen! Det är givetvis inte klart ännu hur många som var där, men jag kan intyga att det var gigantiskt…

På väg mot eventplatsen anslöt givetvis Anram och vi gick gemensamt mot Geostadium, alltså det som tidigare hette Olympiastadium men som nu äntligen fått ett vettigt användningsområde.

Vi var på plats i ganska god tid, men det kom burkletare med gps:er i högsta hugg från alla håll! Här följer nu en skildring, främst med bildens hjälp, av hur det såg ut på olika platser av eventområdet under dagen.

Vi kom alltså in bland de första på det gigantiska eventområdet.

Vi var givetvis tidigt på plats vid loggboken, ja loggbok, det var bord, långa rader av bord som utgjorde loggytan på detta event!

Lite senare under dagen såg det ut så här:

Jag hade väntat mig någon form av öppningsceremoni men den uteblev helt, lite märkligt då det rör sig om det första Giga eventet någonsin och eventarrangörerna inte visar upp sig när det hela startar. Men vad gör det när man fått denna nya och mycket unika eventtyp i sin samling av loggar.

Kort efter att vi signerat loggboken tog vi den korta promenaden till det 185 höga tornet. Uppe i detta, avgiftsbelagda område, hade arrangören fått tillåtelse både av de som driver tornet och av HQ att placera en cache. Vi kunde dessutom åka upp till rabatterat pris som geocachare under eventet.

Utsikten från tornet ned över eventområdet var imponerande!

Det fanns givetvis mängder av butiker inne på området, jag trodde dock att jag sett allt när det gäller prylar för geocachare när detta dök upp framför mig…

Det förekom också en del underhållning och framförallt lotterier i mängd var och varannan timma.

Det fanns även mer äventyrliga inslag under eventet.

Mitt på dagen gav sig allt fler burkletare av, alla tog sikte på toppen av Olympiaberget, den stora stenhög där resterna av den utbombade staden lagts upp efter kriget. Där uppe på toppen skulle lantmäteriet avtäcka en mätpunkt och presentera en överraskning, vi var nyfikna.

Det visade sig att i mätpunkten fanns en ny cache! Mängder av geocachare kastade sig över boken och vi angrep från tre håll, TMR68 fick tag på den och säkrade FTF för vårt team… det lär var några till som vill vara med och dela på den men vad gör det, ett nytt FTF-land är ju trevligt.

När loggboken var signerad drog det in en kraftig stormvind med regn som snabbt övergick i hagel, detta drev alla ned från kullen, ett riktigt obehagligt oväder!

Under dagen tog vi ett antal rundor för att logga några burkar och även avsluta loggandet av Lab-cacher, det skulle bli totalt 20 sådana under vårt besök på eventet.

Inom området där sommarfestevalen pågick var publiken denna lördag nästan uteslutande geocachare. Överallt syntes gps:er och annan utrustning, vi tog över gator och torg denna dag!

Dagen avrundade vi med en kortare cachingtur i kvarteren intill eventområdet som vi inte hunnit med tidigare, det blev ytterligare några cacher samt vi lyckades vända en DNF till en found. Överallt träffade vi dessutom andra som var ute på jakt så varje sökning blev en multinationell angelägenhet.

Efter kvällsmat drog vi ut för att fånga de sista burkarna under resan, det blev bland annat en letterbox! När vi gett upp vår tur på grund av ihärdiga skyfall träffade vi två äldre tyska geocachingdamer som inbjöd oss att följa med in i en mörk park kunde vi givetvis inte säga nej. Det rörde sig givetvis om loggning av en myst-cache, men den visade sig även vara svår terrängmässigt så det blev till att tillkalla ytterligare hjälp innan problemet kunde lösas. Detta var en kul och mycket oväntad avslutning på kvällens aktiviteter och vi kunde nöjda och trötta återvända till hotellet för lite vila innan hemresan som skulle inledas direkt efter frukosten på söndagen.

Mycket nöjda kunde vi konstatera att vi var där, vi var på det första Gigaeventet, en möjlighet som inte kommer tillbaka!