Nästan en halvtimma före soluppgången rullade jag ut från cachingbasen på min trogna geobike. Målet för dagen var två cacher i närheten av Rådasjön så jag trampade vägen genom Delsjöområdet. Det var lite intressant att se hur min nya cykelbelysning skulle fungera, den är nämligen utrustad med både hel- och halvljus. Det visade sig snart att helljuset var otroligt starkt, vägen var belyst nästan 100 meter framför mig. Utan tvekan den kraftfullast cykelbelysning jag någonsin ägt! Då har man ju någon nytta av den, man ser hål i vägen som är både obehagliga och ibland farliga. När jag lämnade Delsjöområdet började det ljusna och när jag nådde Råda säteri strålade ett vackert gryningsljus över Rådasjön och träden lyste i gult och rött, oerhört vackert!
Cachen låg nära badstranden som givetvis var helt öde denna tidiga oktobermorgon. En vacker sommardag kan jag tänka mig att det blir svårt för att inte säga omöjligt att logga cachen. Den är väl dold men lite orolig skulle jag vara att barn som besöker området kommer att hitta den, inte minst nästa sommar. Gömstället borde locka nyfikna barnfingrar! När cachen var loggad fick det bli några klunkar vatten ur flaskan och sedan vidare mot nästa cache, ”Infield by the Sea Valley”. Jag fick granska kartan ganska noga för att hitta den bästa vägen till denna cache men jag insåg snart att det inte borde bli några stora problem. Det fanns till och med cykelväg utmed den stora vägen så jag slapp åter biltrafiken, skönt! Sen fick jag vika av in på mindre grusvägar och hittade efter en stunds trampande en avtagsväg in till höger som var avstängd med en vägbom. En skylt talade om att obehöriga motorfordon var förbjudna. Inget som jag behövde bry mig om alltså. På min geobike kunde jag lätt fortsätta förbi vägbommen och vidare bort mot sjön. Där möttes jag av en enastående vacker syn, en häger – den största jag någonsin sett, lyfte från strandkanten och seglade över mig likt ett bombplan.
Den bästa vägen mot cachen visade sig vara den mot scoutstugan, där var det svårt att cykla så det blev till att leda den i drygt 500 meter genom ett vackert gamalt odlingslandskap. Drygt 120 meter från cachen gick det inte längre att leda cykeln så geobiken fick parkeras vid ett träd medan jag fortsatte bort mot gömman. Det var nästan så man började undra om det verkligen skulle ligga några lämningar av ett torp på platsen, men så öppnade sig skogen, en stenmur uppenbarade sig och man såg lämningarna av torpets odlingar. Efter lite sökande blev det uppenbart var cachen låg, snygg placering!
Efter uträttat cachearbete fick det bli lite fika innan det var dags att cykla tillbaka till cachingbasen, drygt 1,5 mil bort. Ett stort tack för denna cache, tog mig till ett område som jag inte varit i tidigare, nu har jag blivit nyfiken på detta torp, kommer att undersöka platsen lite närmare!
Utflykter höstdagar som denna med sin geobike är verkligen kvalitetscaching, man är nöjd och har ett välbefinnande i hela kroppen när man återvänder till sin cachingbas för att logga dagens skörd.