Fiskmässa?

Idag begav jag mig åter ut från kontoret för att leta burk i centrala staden, den riktiga centrala staden innanför vallgraven. Utmed den något uträtade vallgraven har under lång tid funnits en fiskmarknad som år 1874 flyttade inomhus, in i den nya Fiskhallen som du kan läsa mer om på Göteborgs historia. I en svunnen tid kunde det vara ganska mycket mugglare på platsen,

Foto: Göteborgs stadsmuseum, Carlotta. Fisktorget med Fiskhallen år 1902.

Idag var det lite lugnar på platsen när jag gick mot nollpunkten. Endast en övergiven fiskbil stod nära cachen, men inga fiskargubbar stod och blossade på sina pipor. Jag hade området helt för mig själv och kunde ta mig in i hörnan, som tidigare loggar uppgavs användas som toalett, men regnet under natten hade troligen gjort rent på platsen så jag slapp stanken.

Fiskhallen – idag kallas den Feskekörkan.

Burken plockades snabbt fram och loggboken blev signerad. Därmed var dagens synnerligen korta cachingtur avslutad, dock trevligt att åter få jaga burk i närheten av kontoret, det piggar (ursäkta) alltid upp….

Förstenade mugglare – så går det om man kommer för nära Hallén….

En helt vanlig måndag brukar inte innebära loggande av några burkar. Men när det under helgen publicerats lite nytt i centrala staden, dessutom i närheten av kontoret, var det gps och geo-penna fram som gällde. Båda burkarna var vid kyrkor – alltså en förmiddags- och en eftermiddagsmässa!

Vid 6.30-tiden anlände den 5:e av cachinglinjer in till centrum och jag klev av för att gå mot den nya burken ”Vasakyrkan”. Även om platsen något av en bakgata så var här ändå mugglaraktivitet. Två personer som skulle in till det närbelägna dagiset fick väntas ut innan jag kunde ”slå till” och logga burken.

När arbetsdagen började lida mot sitt slut kunde jag ta en ny tur, denna gång i dagsljus. Vandringen gick den korta sträckan bort till ”Hagakyrkan”, där hittades burken snabbt och lyckligtvis ligger burken på den sida som förhoppningsvis inte försvinner ned i ett djupt hål inom kort.

Därmed var dagens små äventyr avklarade, trevligt att få in lite burkjakt även på en vardag. Det finns numera ytterligare några burkar som ligger ologgade i centrum, kanske dags att fortsätta upprensningen!

Någon tur med det beryktade teamet blev det inte denna helg, inte heller någon längre geocachingtur på egen hand, men det blev som tur var inte burklöst. Vid kl 14 denna söndag hade jag ett framträdande på Innovatum för att berätta om Göta älvdalens rika historia. När föredraget var slut, frågor avklarade och kontaktuppgifter utbytta med nya uppdragsgivare(!) gick jag ut på Trollhättans gator för att se om där gick att hitta några burkar. Ett kort stycke från föreläsningssalen såg jag en grön burk uppenbara sig på min gps ”Livvakterna”.

Bara tre meter upp berättade hinten, jag anade vad som skulle krävas. Klättringen var dock ganska lätt och det fanns en fin plattform att stå på dessutom. Men jag undrar vad mugglarkvinnan tänkte när hon kom på grusvägen och jag stod uppe utmed muren! Något att fundera över under de långa och mörka vinternätterna kanske, hon gick i vilket fall lite snabbare efter att hon passerat mig.

Nu var det nära till det imponerande monumentet ”Slussporten”. Här fanns många möjliga platser! Men ibland skall man ha tur och gå rakt på burken, härligt, dagens andra logg i Trollhättan.

Nu blev det en liten transportsträcka i gott Halléntempo till ”Oden”, jag förstod från beskrivning och hint att jag skulle upp i ett P-hus. Därinne körde mopeder och andra tvåhjuliga motorfordon omkring, tydligen tonåringar som firade sportlov. Men lyckligtvis var cachen placerad i ett lugnt hörn av denna betongbyggnad.

Slutstation (ursäkta) var tänkt att bli ”Trollhättans station”. En klassisk parkbänks-cache, men krävde ändå lite letande innan jag fick fingrarna på burken. När den var loggad var det ännu gott om tid tills dess att tåget skulle rulla tillbaka mot Göteborg. Det fanns tid för ännu en burk.

Mindre än 200 meter från stationen siktade jag in mig på ”Uppgång & Fall”, inte blev det mitt fall men väl den absolut sista burken denna dag i Trollhättan.

Nu blåser vi snuten

Ett äkta rövarband gav sig ut på tur denna söndag, team HJT (Hallén, Jsson, TMR68). Det skulle bli en färd i närområdet för att rensa lite burkar från kartan. Vi började i gränstrakterna mellan Jonsered och Lerum. Till en början gick allt väl och ett par burkar loggades, sedan försvann vägen…

Den snabba snösmältningen i kombination med rikliga regnmängder var mer än vad grusvägen kunde tåla. Vi fick vända och ta en annan väg.

När vi skulle ge oss på jakt efter en av Monways burkar ”Stillestorp #3” hade byggmugglare satt upp ett staket framför nollpunkten, men inte vid sidan så vi kunde börja leta. Men vi hade inte någon framgång och började köra från platsen – då kom polisen. De tittade, passerade oss och TMR68 körde iväg i högsta fart – nej, lugnt och stilla naturligtvis. Polisbilen vände men följde faktiskt inte efter oss fram till nästa cache – så filmatiseringen av team HJT blåser snuten, blev inte så dramatisk!

Vi tog oss därefter mot multin ”Wolfsauces beaver-bridge and its surroundings”, åter fick vi kämpa mot vatten för att nå starten! Självklart passade vi även på att logga ”Wolf-sauce #1/ Iggy on top” när vi ändå var i trakten.

Det är inte alla som gnager på naglarna…

Vår vandringsrunda denna dag var burkar från Jul i Lerum-serien årgång 2018. Det blev en fin skogsvandring, om än något blöt på sina ställen. Spöt fick följa med under hela rundan då det fanns några högt placerade cacher. Men alla hittades och vi kunde återvända till fordonet och fortsätta färden in mot Gråbo.

Foto: TMR68

Inne i villasamhället avrundades dagens cachingtur med ytterligare försök på ett par cacher med högt T-värde samt några kluriga burkar, men alla lyckades vi inte hitta. Klockan hade tickat på och geocachingutrymmet denna dag började ta slut så vi avslutade sökandet och återvände hem mot våra cachingbaser. Trots en ganska sen start på dagen och en kortare tur blev resultaten ändå hela 27 hittade cacher.

Lördagen skulle bli en ”kortdag”, alltså mindre än 18 timmars burkletande… Via den blå-cachinglinjen nådde jag fram till Ingabos cachingbas och därifrån fortsatte färden mot dagens huvudmål för team H I (Hallén, Ingabo), skogsserien ”Charlie”. Både Jsson och TMR68 har loggat serien, på nyårsafton 2016. H och I ville därför komma i kapp!

Vi utgick från Brobackaområdet och inledde med områdets multi. Det var inledningen på en tur i ganska kuperad terräng, till en början helt utan stigar. Riktigt skönt att komma ut och få en vandring i marker utan tillrättalagda vägar. Här ute fick även några TB:s från juleventet ny bostad, jag flyttar TB: så sällan att dessa lätt blir liggande hemma och får inte komma med ut på turen, men nu är dessa åtminstone åter ute på resa.

Vid starten för multin fanns dagens historiska miljö, ett soldattorp från 1800-talet. Skylten berättade följande om platsen. ”I det här torpet bodde soldaten Sven Larsson Hög med sin familj från 1860-talet till början på 1900-talet. Sven efterträdde år 1856 Johannes Andersson Hög som soldat för Hjällnäs Bergsgårdens rote av Kullings kompani, Västgöta-Dals regemente. Då fick han också överta soldatnamnet Hög. Sven gifte sig 1860 med Anna Birgitta Birgersdotter. Han byggde torpet, där de bodde med sina fem barn. De fyra döttrarna gifte sig och flyttade hemifrån, men sonen Karl bodde kvar i stugan hela livet. Karl skadade sitt ben när han räddade en flicka som gått ner sig på isen i Mjörn. Skadan gjorde honom invalidiserad. Han blev befriad från krigstjänst och försörjde sig som skomakare.”

Ett ödsligt insektshotell

Till en början fick man veta i vilken riktning som utsikten fanns att beskåda….

Allt var dock inte orört i området, enorma skogshuggarmugglare med maskiner hade härjat. När vi kom till ”Charlie – Här kan man vända” fick vi stora problem, marken var sönderkörd, stenar hade vräkts åt sidan och ett stort timmerupplag hade byggts upp. Någon burk fanns inte längre kvar. Men efter kontakt med CO fick vi ändå tillåtelse att logga den som hittad – ett stort tack mattias700316.

Mugglare av det värre slaget hade varit framme här.

Vår tur fortsatte genom det som var kvar av skogen och burk efter burk kunde hittas. Det var gott om jakttorn i området, ett var nästan en liten sommarstuga (se bilden nedan). Spår av vildsvin fanns på många platser och några rejäla avtryck som troligen var från en älg följde vi efter i den vita snön. Men några vilda djur skådade vi inte denna gång, endast det de lämnade efter sig.

Slutligen nådde vi åter till geocachingfordonet. Då hade vi avverkat 13,5 kilometer under knappt fyra timmar, då hade vi inte tagit någon paus under vandringen utan ständigt varit i rörelse. Nu var det dags att lämna skogen och vi åkte ut på en tur utmed Antens strand och loggade de burkar vi hade kvar utmed sjön. Färden gick sedan vidare mot Loo, Magra, Sollebrunn innan vi åter vände mot söder. Allt som allt loggades denna dag 25 burkar och vi fick en välbehövlig dos motion i skogarna.