Så var det då dags att sätta cachingklorna i ännu ett land – Portugal och dess huvudstad Lissabon. Det egentliga syftet med denna resa var att deltaga i ”European Social Science History Conference”, men några cacher skulle det nog kunna bli ändå – Lissabon är en stad med många cacher.
Planet landade på måndag (25/2) eftermiddag och jag var snabbt på plats vid mitt hotell. Flygplatsen ligger nämligen nästan i centrum av staden och inflygningen sker rakt över hustaken. Jag har aldrig tidigare flugit så lågt över en huvudstad! Såg faktiskt hotellet under inflygningen!
Efter att jag packat upp blev det till att ta en liten promenad i sällskap av min GPS. Det första målet blev två cacher i en liten park intill ett museum och bibliotek. Den först cachen låg i ett hål i ett träd invid en flitigt använd gångväg. Jag fick vänta lite på rätt tillfälle – sen slog jag till! Snabbt loggad, nästa cache bara några hundra meter bort! Snabbt vidare.
Efter att ha orienterat mig något insåg jag gömstället var av liknande sort och jag började undersöka håligheterna i ett träd och snart hade jag en filmburk i min hand, inte en snigel som i det första hålet jag grävde i….
Det började mörkna men jag bestämde mig för att ta ytterligare en cache. Den skulle ligga vid en stor portal eller triumfbåge ute i en stor trafikkarusell. Först gjorde jag en kringgående rörelse för att hitta en väg över till cachen men fick inse att denna cache var lite mer krävande. Det var till att korsa upp till fem körfält utan övergångställe i rusningstrafiken, jag kom över och därefter hittades cachen mycket enkelt.
Sen lyckades jag faktiskt ta mig levande tillbaka – bara man är snabb och inte låter de fyrhjuliga monstren se en så brukar man klara sig. Efter en framgångsrikt tur fick jag leta upp ett matställe och sedan ladda inför morgondagen.
Tisdagen innebar att jag skulle vara ute vid universitetet vid 10-tiden för registreringen men innan dess hade jag tid för lite caching. Jag gjorde två misslyckade försök sedan vände lyckan och jag tog en cache med namnet FTF! FTF! FTF!, passande för mig att logga den! Dessutom var jag den första svensk att logga cachen. Därefter togs ytterligare två cacher innan jag fick ta mig till universitetet. Resten av dagen innebar arbete, möten och en presentation av mitt paper – på engelska givetvis.
Det var skönt att få presentationen avklarad första dagen, då var jag lite friare de följande dagarna. På onsdag (27/2) hade jag alltså en del tid över och jag gick ut på urban caching. Vid en tidiningskiosk fick jag dagens första utmaning, mängder av mugglare och en cache där man var tvungen att gå farligt nära bilar som kom i hög fart. Det var inte någon lätt sak kan jag säga.
Lissabon har riktigt svårt placerade cacher vid platser som var överbefolkade av mugglare. Det blev flera riktigt sura DNFs. En av de värsta var nog en cache som var placerad inom ett ”växthus område”, men växthus med nättak. Man hade alltså mottagning men jag kunde inte hitta cachen, surt eftersom jag fått betala 1,61 Euro för att gå in! När området började översvämmas av dagisbarn i blå mössor och långa blå rockar, (märkliga uniformer men bättre än det som man numera utrustar svenska dagisbarn med), fick jag ge mig av.
Ett besök på en av Lissabons finaste utsiktspunkter gav åtminstone en cache. Den satt under ett av trappstegen till en kikare. Här fick jag använda mig av ”ryggsäcksknepet” för att kunna logga. Försökte mig även på en cache invid en bergbana men gick bet. En märklig del av Lissabons transportsystem, här fick två vagnar på en sträcka av drygt 300 meter. I varje vagn arbetade en förare och en konduktör. Det måste vara stadens mest kostsamma transportmedel!
Det blev även en promenad genom stadens gågator genom Baixa. Där blev jag tre gånger erbjuden att köpa små plastpåsar med narkotiskt innehåll!! (Behöver jag nämna att jag avvisade dessa försäljare?)
Nere vid Praça do Comércio Commerce Square fanns en cache, den satt mycket enkelt på en stolpe! Det svåra här var att undgå mugglarna – men man är väl storstadscachare så det gick ju bra!
Under dagens promenad blev det totalt 5 cacher, det får man väl vara nöjd med men det var också 5 stycken DNF! Vid en av stadens gamla katedraler fanns en cache nära en telefonkiosk, där stod två flickor och pratade i telefon så jag kunde inte leta.
Då bestämde jag mig för att gå upp mot slottet för att logga en virtuell cache. Jag tog mig upp för alla trapporna och ned igen utan missöden.
Det var här som cachare Cherry B föll och slog sönder sin kamera efter att hon tagit fotot för den virtuella cachen, nu satt det faktiskt en varningsskylt vid trapporna. När jag kom tillbaka ned mot katedralen var flickorna borta men en yngre kvinna stod där i stället. Hennes pojkvän var parkerad bredvid men en liten vit hund i koppel. Jag väntade på att hon skulle sluta prata men efter tjugo minuter gav jag upp – men jag skulle komma tillbaka hit.
Under eftermiddagen var jag åter på universitetet för möten men på kvällen i skydd av mörkret tog jag en liten promenad och loggade ytterligare en cache. Det var en ganska vanlig typ av cache i Lissabon, liten platt men med både loggbok och penna – vanligtvis från IKEA. I
Torsdagen innebar en heldag med caching! Köpte mig ett dagkort för kollektivtrafiken, 40 kronor för ett obegränsat antal resor under en dag är helt suveränt billigt!
Det blev en hel del cacher denna dag, bl.a. ytterligare en earthcache, min fjärde i lika många länder.
Jag tog också en cache i en liten park, där brukar tydligen vara en hel del mugglare men när jag besökte cachen var det lugnt och stilla.
Ett stilla regn började falla över Lissabon, jag var förberedd och hade jackan med mig så det var inte något problem. Värre var de små stenar man använder som beläggning på trottoarerna i staden. Stenarna blir hala som om det låg ett istäcke! Att ta sig nedför Lissabons branta backar blev en utmaning! Som tur var hade jag mitt kort som gällde på spårvagnarna, det blev till att åka istället för att åka kana nedför backarna! I stora delar av staden kör man med nästan antika vagnar, samma typ som ”ringlinjen” i Göteborg. Förmodligen de enda vagnar som kan ta sig fram på de smala gatorna!
En seger var när jag återvände till katedralen och lyckades äntligen logga den. Det fanns dock bevakning av cachen i form av en polis i en löjlig reflexväst som gick in och ut ur sin bil, låste, låste upp och låste igen! Men han var åtminstone inte vid telefonkiosken. Jag kunde placera ryggsäcken vid staketet och osedd plocka fram den lilla burken. Dagens promenad innehöll också ett besök till bergbana nr 2, där lyckades jag också hitta cachen – skönt! Det gällde dock att vara mycket uppmärksam på bergbanans vagnar, cachen låg i en dold kurva så den kunde bli riktigt farligt på den platsen!
En av dagens höjdpunkter var turen med spårvagn nr 15 ut till Torre de Belem, en 1500-tals fästning.
På väg dit från spårvagnshållplatsen fick jag gå en lång omväg för att komma över motorväg och järnväg, då upptäckte jag att det fanns en cache mindre än 100 meter framför mig! Det var ju nödvändigt att logga, även om den inte var planerad. Denna cache hade ”utsikt” mot det stora Upptäckarmonumentet där man hyllar de stora portugisiska upptäckarna och erövrarna som skapade deras imperium. Monumentet byggdes på 60-talet och är gigantiskt, påminner om Sovjetarkitektur.
Efter besöket vid Torre de Belem tog jag vägen förbi Upptäckarmonumentet passerades även en stor yta med flaggstänger, de flesta upprätta men en låg ner, i den fanns en cache! Där blev det totalt tre cacher, försökte mig även på en fjärde men där var det så mycket mugglare att jag fick ge upp.
Lissabonturen gav mig totalt 19 cacher, verkligen inte illa. Dessutom fick jag njuta av sol och över 20 plusgrader i flera dygn, det behövdes verkligen!