Fantastiskt, sol och nästan vindstilla – kan det vara sant? Frågan var bara hur man skulle utnyttja det underbara vädret, det kunde i vilket fall inte bli fråga om att åka till Ringön igen! Nej, idag var det bara nödvändigt att ta en skogscache. Ett lämpligt mål var "Ronjas Barnkalas" som ligger ute vid Råhult i Partille. En perfekt cache att ta till fots då man kan gå Bohusleden från cachingbasen till cachen. Vid kl 7 hade jag packat mat, kamera, GPS och annat nödvändigt och gav mig av. I packningen fanns dessutom två cacher färdiga att placeras ut!
Det var lugnt och stilla i skogen efter att jag passerat Getryggen och en bit in på Partillesidan började jag speja efter en lämplig plats för cachen som skall berätta om Trollpackan och Mjölkhararna, som lär ha utspelat sig i trakten. Efter lite letande så hittade jag också en bra plats för en liten micro ute i skogen – alltid retar det nån! Men det är en lite speciell micro, ja du får se om du någon gång ger dig på att leta och logga denna cache!
Vid Ringlaskogen tittade jag även på den gamla kolbotten, rester av en kolmila, som tyvärr delvis förstörts av en skogsmaskin. Hemskt att man måste vandalisera skogen och fornlämningarna till och med i ett friluftsområde! Det var riktigt sorgligt att se!
Det är alltid lite pyssel med en ny cache, men ganska snart var jag på väg igen och kom allt längre österut på leden. Mitt nästa uppdrag var att hitta Älgs grotta. Enligt cacharna cream så är inte min cache ”Robber’s den” placerad på rätt ställe, det skall finnas en grotta längre in i dalen. Den skulle idag hittas och där skulle också en cache placeras ut. Efter ungefär 1,5 km vandring kom jag så fram till platsen, vilket ställe! Enorma klippblock och fullt av håligheter och smågrottor. Jag är glad att det inte är jag som skall leta efter den här cachen, tänk vad man utsätter sina ”medcachare för”!
Nu skulle det bli en lite längre sträcka att gå förbi Kåsjön och Åsterbo. Vid vattenverket (Kåsjön) höll hemvärnet på att sätta upp avspärrningar och gröna gubbar med stora bössor gick omkring, men dessa såg inte speciellt farliga eller aggressiva ut så jag kunde lugnt fortsätta förbi. Nära Åsterbo tittade jag ut över Maderna där en gång en av Hedbergs cacher låg – som jag aldrig hittade.
Det var en underbar tur genom skogen som slutade vid cachen ”Ronjas Barnkalas”, cachen hittades lätt och enkelt. Borta vid husen vid Råhult pågick full aktivitet men det var inget som hindrade loggning av cachen. Efter fika återvände jag utmed leden tillbaka mot cachingbasen.
Vid Kåsjön var nu en vägspärr uppsatt, vakterna hade försetts med gula reflexvästar vilket gjorde att jag såg dem på bortåt en halv kilometers håll. Hade jag varit en fientlig angripare så hade dessa stackars soldater varit döda innan de haft en aning om att jag var i närheten (syns inte – lev längre)
Jag hade ingen anledning att smyga men det tycks inte som om posteringen upptäckte mig förrän jag var omedelbar inpå dem! Men soldaterna var upptagna med viktigare saker så jag smet förbi och kom ner mot vattenverkets byggnader. Där stod en man och höll tal om hur polisen och försvaret skulle samverka för att försvara skyddsobjekt. Dagen till ära hade man försett vattenverket med stora skyltar om att detta var ett skyddsobjekt som inte får fotograferas eller mätas in! Där gick jag med påslagen GPS dinglande från ryggsäcken några meter från den ”hemliga” byggnaden och ingen försökte att stoppa mig.
Det blev en kort paus uppe på Getryggen, nu var jag nästan tillbaka på cachingbasen, så jag kunde unna mig en stund att titta på utsikten över Göteborg. När jag sedan väl var tillbaka visade min GPS att jag gått 22,8 km idag.
Vad konstigt… att det är skyddsobjekt är väl förvisso logiskt, det vore ju dumt om någon slog ut vårt vattensystem. Men byggnaden måste ju finnas med på lantmäteriets kartor, eniros bilder, osv. Och om inte annat en massa bilder / mätningar tagna före det man satte upp skylten. Man kan ju misstänka att ingen, inte ens den som satte upp skylten, tar seriöst på den. Förmodligen är det bara en standard regel att det skall sitta sådana skyltar på alla skyddsobjekt. Jag minns att militären norpade en cache åt mölndal-kållered hållet. Förklaringen från försvarsmakten var att det den satt bredvid var ett skyddsobjekt och att man inte fick lägga ut nya cacher där. Fanns inte en enda skyllt om att det var ett skyddsobjekt, så hur de tidigare förväntat sig att vanligt folk skulle veta om det kan man fundera på 😉
Vad konstigt… att det är skyddsobjekt är väl förvisso logiskt, det vore ju dumt om någon slog ut vårt vattensystem. Men byggnaden måste ju finnas med på lantmäteriets kartor, eniros bilder, osv. Och om inte annat en massa bilder / mätningar tagna före det man satte upp skylten. Man kan ju misstänka att ingen, inte ens den som satte upp skylten, tar seriöst på den. Förmodligen är det bara en standard regel att det skall sitta sådana skyltar på alla skyddsobjekt. Jag minns att militären norpade en cache åt mölndal-kållered hållet. Förklaringen från försvarsmakten var att det den satt bredvid var ett skyddsobjekt och att man inte fick lägga ut nya cacher där. Fanns inte en enda skyllt om att det var ett skyddsobjekt, så hur de tidigare förväntat sig att vanligt folk skulle veta om det kan man fundera på 😉