Strax innan gryningen gav jag mig ut i Delsjöområdet för att reka inför en planerad cache. Turen tog mig på hemliga vägar öster ut i skogen, väl på plats sökte jag efter det jag hade hört skulle finnas på platsen, men utan resultat. I den tuffa terrängen fick jag jobba rejält! Men jag får gå tillbaka med bättre information! Nu var jag väl kryptisk, ingen kan förstå vad jag gjort, eller vad som planeras (hoppas jag).
Det skulle i alla fall bli lite caching idag också hade jag tänkt. Vandringen riktades därför mot Brattklevsområdet där det kom ut en ny cache för några dagar sedan. Den ligger vid ett ödehus som nästintill krossats av en fallande gran. Ägaren efterlyste information om vem som bott där, men tyvärr har jag inte så mycket att bidraga med. Allt jag kunde konstatera var att huset inte var byggt när man ritade den ekonomiska kartan 1935. Dessutom kunde jag också se att en stenmur intill stugan faktiskt markerar gränsen till gamla Örgryte socken, idag är den gränsmarkering för Göteborgs stad. Cachen var snabbt hittad, därefter blev det lite fika.
Vilken väg skulle man välja nu? Valet föll på att knalla vidare mot Överås och ännu en cache i serien om hemsökta platser. Det var några kilometer att gå, men jag var ju ute för att få motion.
Lite oroad var jag av tidigare loggar, man hade haft problem att hitta cachen. Men för mig gick det snabbt och lätt, dessutom fick man tillfälle att se Överås igen. Tänk om man hade bevarat den vackra parken kring huset, vilken sevärdhet det hade varit då!
Nu kunde jag naturligtvis inte sluta cacha, det låg ju en burk uppe i Lunden också, endast 1,5 kilometer bort, så jag klev iväg i pilens rikting (nästan). Det var ytterligare ett hemsökt hus som skulle besökas. Men inga onda andar hindrade mig så jag fick min logg.
Nöjd kunde jag gå ner mot Redbergsplatsen och ta bussen hem efter 16,7 kilometers vandring i det strålande vintervädret!
Halléns Geocachingäventyr 