Ledighetens cachande fortsatte även idag. Målet denna morgon var Saltholmsområdet, långt ut i väster i vår stad. I centrala staden var det nästan klart väder men ju längre västerut spårvagn 11 rullade desto mer dimma blev det. När jag klev av vagnen vid Saltholmen var det riktig tjocka och kylan bet, var glad för att jag utrustat mig med varm jacka, mössa, handskar och termobyxor denna dag, det behövdes. Men dimman ställde till det vid första cachen. Jag var tvungen att hitta rätt brygga ut på en holme, men jag misslyckades gång på gång! Det gick helt enkelt inte att se var bryggorna slutade! Mitt i denna ”jakt” ringer till min förvåning cachare emekman, som var på tillfälligt Sverigebesök, vi kom överens om att träffas efter nyår!
I den täta dimman fick jag ge upp och gå mot nästa cache vid ”Varmbadhuset”. Tur att högtrycket skapad rejält lågvatten annars hade det inte gått att ta denna cache så här på vintern! Men idag gick det lätt och smidigt.
Nästa mål var att plocka finalen i ”Troy” serien, en kul serie där man hävdar att Troja faktiskt låg i Göteborg, låter väl trovärdigt. Vi har även Paradiset samt Hell här i staden så varför inte Troja? För att komma dit fick man gå en liten omväg, men det betalade sig att ta vägen så långt som möjligt, terrängen var som vanligt ute i kustbandet, ganska eländig, men loggen satt snart i boken!!
Nöjd med denna final tog jag mig mot ”SSRS” som är en verklig ”walk-in” cache, bara att sträcka in armen bakom stolpen och där har man burken.
Vandringen fortsatte nu upp mot ”Purgatory #2 – Envy”, inte svårt att hitta burken, men tyvärr fanns ingen ledtråd till finalen. Tydligen bygger cachägaren om serien, krångligt!
Högt uppe på ett berg ligger ”Läkare Utan Gränser”, det är något så ovanligt som en ”subscriber-only cache”, alltså man måste vara premium medlem för att se och logga den. Den biten var inget hinder, jag har betalat för mitt cachande i åratal nu. Men det var värre att hitta en väg upp på berget, villatomter och höga staket med taggtråd kring berget gjorde det svårt, mycket svårt. När jag nästan gått ett helt varv hittade jag en plats som verkade lovande, och det var ett bra val, jag kom in i det f.d. militära området. Sedan letade jag länge och väl efter cachen vid nollpunkten, som också stämde väl överrens med hinten. Men så började jag läsa tidigare loggar och insåg att cachen fanns tio meter längre västerut! Där fanns en plats som också stämde med hinten, och där var ju cachen. Skönt, besvärlig rackare detta!
Nu blev det en bit att gå igen, drygt två kilometer till ”Källfelt Hill”. Denna kulle ligger mitt i ett litet industriområde invid Nya Varvet, men att hitta en väg upp var inte lätt. Jag tog en brant ”stig” full av taggbuskar. Väl på toppen insåg jag att det fanns en bred och enkel stig rakt mot toppen från andra sidan – typiskt – men inget ovanligt i denna sport. Cachen hittades snabbt och lätt, kul att komma till en plats man faktiskt inte varit på tidigare.
Sista cachen för dagen blev ”Spöktorpet”, ytterligare en hemsökt plats i Göteborg. Men allt var fridfullt, varken mugglare eller spöken visade sig. Efter ytterligare någon kilometers promenad nådde jag Klippanområdet och spårvagnsförbindelserna tillbaka hem igen. Det blev dessutom ytterligare 14,3 km vandring. Skönt att få röra på sig ordentligt!











Ser ut som du har samma dimmiga väder som vi här lite längre söderut… God tur verkade du också ha haft i tjockan… ;-)Gott Nytt År!Marie