Västgötaresan

Ibland blir det snabba beslut om cachingturer! I fredags
(29/5) gav sig Hallén och Ingabo ut på en Västgötaresa! Vårt mål var ”Mil”
cacherna av Eloserik, en riktig powercacherunda. Men först tog vi några cacher
utmed den så kallade vägen! När vi nådde huvudmålet för dagen fick vi stifta
bekantskap med en del small-burkar men mest var det micros, något
uppseendeväckande eftersom vi rörde oss i ett riktigt skogsområde, befolkat av
älgar om man får tro alla visitkort som låg i högar mellan träden! ”Milen” blev
längre än tio kilometer, vi gick närmare två mil med alla avstickare. Under
tiden samlades koordinaterna till bonusen, men den visade sig vara något av en
besvikelse, en small-burk under en sten vid en väg, inte så kul, men en logg är
en logg. Jag fick också tillfälle att fundera över olika cachetyper. Vissa
tycker att alla skogscacher är otroligt bra, men att en micro bakom en skylt i
staden är trist. Men är det egentligen någon skillnad på en micro hängande i en
gran och en sittande på en skylt? Eller är inte en väl dold burk i staden
roligare än en burk under en sten på ett kalhygge sönderkört av skogsmaskiner?
Bara en liten fundering! En skillnad kan vara, som Ingabo påpekade, att man får
kämpa mer för micron i granen, så kan det vara. Men i övrigt är de ganska lika.

Men man kan få se speciella lösningar också, som är riktigt
roliga på en sådan tur. Den första var ”Svartåmasten”, där letade vi ett bra
tag, innan jag fick syn på en mycket kreativ lösning – en något konverterad
stubbe! Sånt gillar jag! Den andra toppen cachen var ”Älgarna protesterar #2”,
där hade Ingabo varit tidigare och letat utan att hitta något. Men nu började
vi söka på ett annat sätt, då fick Hallén syn på något som inte riktigt stämde,
åter – sånt är kul! Denna älgprotest fick också bli dagens sista, inne i Skövde
rusade jag in på stationen och kollade tågtiderna – ett intercity till Göteborg
skulle gå om 7 minuter, fram med Visakort och köpte biljett vid automaten, med
två minuters marginal nådde jag spår 2. Annars har jag ibland åkt med Ingabo
till Alingsås och tagit pendeln därifrån, men genom att ta ett snabbare tåg
från Skövde sparade jag minst en timma i restid. Dessutom är jag en riktig
tågälskare, känner mig faktiskt på riktigt gott humör när jag kliver ombord på
tåget – svårt att beskriva eller förklara, men det är ett underbart
transportmedel!