Idag var det meningen att cachen ”Isola”, mitt i Stora Delsjön skulle få ett besök av Hallén och Lingon. Man ovädret som dragit in över Göteborg satte stopp för Lingons deltagande och jag hade inte någon lust att ge mig ensam ut på isen utan någon lämplig utrustning. Vi kom överens om att göra ett nytt försök under helgen istället. Kylan ser ju ut att hålla i sig, förhoppningsvis kan man ”bli av med” Isola då! Men jag var ju ändå på väg ut, man stannar väl inte inne bara för ihållande snöfall och elva minusgrader. Jag satte fart genom det snöiga Delsjöområdet för att ta mig till cachen ”Welcome to GBG#4”.
På vägen dit såg jag det uppmärksammade skidspåret som man lade ut i Skatås före jul. Där tar man 60:- för att få lov att åka, att beträda skidspåret är förbjudet står det på hotfulla skyltar. Tveksamt om detta är tillåtet! När spåret lades ut var det barmark i Skatås, man fraktade dit mängder av snö – dagen efter spåret öppnade kom den riktiga snön – jag har skrattat gott åt detta!! Nu lär det inte vara en människa som betalar för att åka där, när det finns miltals med möjliga stigar att åka skidor på runt om.
Turen fortsatte vidare genom Delsjöterrängen och jag passerade bland annat Ringshåla hällkista, som faktiskt utgör en del i en mysteriecache jag äger. Det finns givetvis ingen burk vid fornlämningen, det är informationen på skyltarna som man skall använda för att nå finalen. Granne med hällkistan ligger kolerkyrkogården, även den vackert klädd i snö denna morgon.
Tillslut nådde jag cachen ”Welcome to GBG#4”, bara att ta sig upp i terrängen och leta efter burken. Det är alltid med en viss spänning man inleder sökandet under sådana förhållanden som idag, snö kan göra en burk svår att hitta. Men som tur var fanns det några misstänkta pinnar på platsen – typisk cachegömma – tänkte jag. Mycket riktigt, där låg burken och jag fick min logg.
När det nu inte blev någon tur till Storön i Stora Delsjön ville jag hitta något annat, valde därför att ge mig av mot ”Ronny Jönsson memorial cache” i Mölndal. Fågelvägen är det väl bara lite över 2 kilometer, men på landbaken som vanligt något mer. Väl på plats började jag mitt sökande på fel nivå, det är nämligen så att det finns en bro på platsen och därmed två möjliga placeringar av cachen, jag valde fel nivå men detta misstag insåg jag snabbt. Rulltrappan tog mig snabbt till toppen och där kunde jag med frusna fingrar snart lokalisera burken. Nu hade vandringen hunnit bli lite över en mil lång, då fick man unna sig att kliva på 4:ans vagn vid Mölndalsbro och åka in mot Göteborg. Först hade jag tänkt ett besök även ute vid Saltholmen, men när jag insåg att det var en hel del trafikproblem i staden på grund av vinden och den lätta snön som fyllde igen spårvagnsspåren, så gällde det att hitta en bra förbindelse hem till höjderna där cachingbasen ligger. Det var med ett nödrop som bussen orkade upp för backarna, men jag kom hem och det hela hade inte tagit mer än cirka 3 timmar.
Halléns Geocachingäventyr 