Vid elvatiden träffades TMR68, blaufish, iller och Hallén vid Brattklev. Vi hade som mål att gå mot den nya earthcachen vid Svedsmossen. Mossen ligger mellan Stora Delsjön och motorvägen som går mellan Göteborg och Borås. Mossen korsar man på en lång (dess längd avslöjas inte här…) spång. Nu på vintern kan man gå vid sidan av spången också.
Blaufish hade som vanligt med sin fotoutrustning, med stativ! Det var alltså lätt att få fram en gruppbild ute på mossen.
Foto: blaufish
När vi var klara med denna ”burk” beslutade vi oss för att ta oss till fots i riktning mot Gunneboområdet. Först skulle övriga logga en burk som jag klarat av sedan länge, en av ”gränsmarkeringarna” mot Härryda.
Sedan tog vi oss mot Gunnebo där ytterligare några för mig ganska ointressanta cacher plockades (jag hade alltså loggat dessa). Men det blev god fika uppe vid slottet och jag åt årets första semla.
Stärkta av fikat gav vi oss på grottan vid Gunnebo, det höll på att sluta riktigt illa! Jag valde i ett tidigt skede att avbryta, men en annan i gänget avbröt inte – ledde till en räddningsaktion! Detaljerna kring detta bör nog hållas lite hemliga, men detta utvecklades till en av de märkligaste burkjakter jag varit med om. Lite text och bilder finns i blaufish blogg, på två ställen.Loggade vi cachen? Nej, det blev inte av denna gång, jag börjar undra om den någonsin kommer att bli loggad!
Dagen avslutades med att vi faktiskt hittade cachen ”Tjuvfiske”, skönt att inte behöva avsluta med en DNF. Mörkret föll nu över det snöiga landskapet och vi återvände mot Delsjöområdet. Hallén och TMR68 satte högsta fart och drog iväg på småvägar och stigar genom skogen till sina respektive cachingbaser, medan blaufish och iller gick mot bilen för att åka utåt väster.
Det blev inte mer än två burkar loggade idag, men det var en härlig runda med synnerligen oväntade händelser utmed vägen – så som en cachingdag skall vara.
Halléns Geocachingäventyr 
äch när det är bra väder loggar vi den lätt, jag och Benrangel hade inga problem när vi var där sommartid.
Om inte annat så kan vi skaffa riktig säkerhetsutrustning för ändamålet, så kan man t.om. fira sig ner. Gick för snabbt och stressigt för Illern, hållar man sitt cool och testar sig fram så kan man bedömma riskerna. Ishalkan och stress var boven i dramat, lungt fint och genomtänkt är rätt melodi,
Har själv varit där två gånger första gången hade jag ingen utrustning, andra gången gjorde jag utrustning i form av en stubbe och klev upp på och glömde repet nedanför… smart men ner kommer man ju alltid.
Cachen hittades tillslut, jag minns att det var en av alla hopplösa cacher jag tog den dagen men kul är det.
Bara på det igen…