Premiärtur med Oregon 550t

Skall man ge sig ut på powercachingtur med en helt ny oprövad GPS? Det är väl egentligen inte att rekommendera, men det är just vad Hallén gjorde på lördagen! Under fredagen anlände ett paket med en helt ny Oregon 550t, med en nyladdad GPX fil och laddade batterier drogs det ut på äventyr ihop med TMR68 och Ingabo. Vårt mål för dagen var Stenungsund. I packningen ingick även min gamla Colorado 300, utifall att jag inte skulle kunna använda min splitternya maskin!

Jakten på burkar började strax innan Kungälv med ”Cannons at Hisingen North”. Det blev Hallén som plockade fram burken trots att jag ännu inte riktigt fått till alla inställningar på min Oregon. Under tiden vi jagade lyckades jag ställa in så jag fick fram kompass och avstånd till målet samtidigt som maskinen visade kartan. Skillnaden mellan maskiner med och utan treaxlad kompass är påtaglig, mycket lättare att jobba när man inte behöver hålla maskinen plant.

Vi tog oss in mot Kungälv och fick ett antal cacher. ”Ica-stafett 3” blev vår första bekantskap med den serien, vi tog större delen av stafettburkarna idag! Vi fick också loggat ”H2O – Is”, där var jag och Ingabo för några månader sedan, då gick det illa! Mugglare i enorma mängder höll då på med tävlingar i området och hindrade effektivt allt sökande! Idag, i minus 15 grader, var det inte en mugglare i sikte – härligt! TMR68 hittade burken omedelbart. Värre gick det vid ”Bokskogen”, där sökte vi länge, mycket länge – på helt fel plats skulle det visa sig. Hallén fick nog och ringde en lokalgeocachinglivlina…. Efter rådet jag då fick förflyttade vi oss väl över 20 meter från nollpunkten, och där var burken.

Vi skulle ju som sagt till Stenungsund idag, hittills hade vi kommit till Kungälv, alltså hög tid att börja röra sig norrut! Vi stannade först till vid ”Ingetorps sjön” och därefter några burkar i Kode.

Där försökte vi oss även på ”Ica-stafett 6” men där satt en pojkmugglare med hund utanför butiken, hans kompis kom ut ut affären, men skedde vaktbyte vid hunden…. rakt under cachen dessutom. Vi gav upp, deras  handlande av lördagsgodis verkade kunna vara i en evighet! Förmodligen det stora lördagsnöjet i trakten att gå till Ica och handla…. Men vi återvände till denna Ica-butik på hemvägen, efter stängningsdags och då fick vi vår logg.

På väg upp mot Stenungsund blev det ett antal broar ”Another Bridge#2”, ”Another Bridge#1”, ”Motorway bridge” där Ingabo fick användning för sin nyaste utrustningsdetalj. Vi passade även på att plocka ”New Railroadbridge”, det var bra att en kunde köra bort bilen, medan två letade efter cachen – blev effektivare cachande då! Efter dessa micros på broar blev det en mer intressant plats, ”Törreby hällristning”. Man kunde befara att denna skulle bli svår i snön, men vi hittade burken omedelbart. Värre var det med hällristningen som var väl dold under ett täcke av snö och is.

Vår tur fortsatte in mot Stenungsund och det gav en blandad mix av cacher. En vacker plats, men med djup snö, var ”Resta stenar”, dramatiskt avtecknade sig dessa mot snön.

Dessutom fanns det ju en burk – som vi givetvis hittade. Det var inte överallt som det gick så lätt att få ut burkarna. Värst var det vid ”Ekebackecachen”, där hittade vi burken, men en stor sten var fastfrusen och gick inte att rubba. Vi använde all vår utrustning och lite till för att få loss den, men det fick bli en fotologg istället.

Det var mörkt när vi återvände mot Göteborg. Sista burken blev faktiskt en Ica-cache i Kungälv, men inte utanför en butik utan utanför ett större Ica-lager. Vi kunde verkligen vara nöjda med att ha skrapat ihop 41 hittade burkar denna kalla vinterdag. Givetvis blev det också en del DNF:er samt en del burkar som vi inte ens prövade p.g.a. klättring skulle vara för farligt i vintervädret.

Erfarenheter av Oregon då? Jag måste säga att jag är imponerad och nöjd så här långt. Den treaxlade kompassen är utmärkt, det går snabbt att skriva in kommentarer tack vare pekskärmen, på Coloradon måste man rulla hjulet fram och tillbaka vilket är mycket irriterande och lätt att göra fel. Dessutom håller Oregon reda på hur många cacher man loggat, det uppskattar man verkligen på en powercachingtur. Utöver detta finns det en inbyggd kamera, den kan givetvis inte mäta sig med en riktig kamera, men bilderna blir inte dåliga. Samtliga bilder i dagens blogginlägg är tagna med Oregon 550t!