Smålandsresan i bilder och text

Efter en lång transportsträcka genom skogsbygderna har man återvänt hem till staden igen, alltid lika härligt att se stora hus och gator igen efter några dagar utanför stadsgränsen. För ett par dagar sedan skrev jag ett kortare inlägg via Iphonen, men nu när man är hemma igen kan det bli lite mer utförligt inlägg med en del bilder.

I onsdags, 2 juni, startade bussen från Skanstorget vid kvart i åtta på morgonen. Vårt första stopp för fika och bensträckare var en bit in i Jönköpings län. Platsen var knappast spännande, en asfalterad plan utanför en bensinmack. Men jag såg omedelbart möjligheten, några hundra meter bort låg cachen ”Holmebron”. Jag tog nog inte bästa vägen till cachen, men snabbt gick det! Tillbaka tog jag gångvägen, fullt normalt alltså. Det var nog en och annan av mina kollegor som var lite förvånande över min snabba utryckning. Under resan fick alla se hur en effektiv geocachare arbetar…. Med i bussen fanns också geocacharen Cherry B, men hon är inte riktigt lika effektiv när det gäller att plocka burkar!

Bussen rullade vidare mot Huseby där vi skulle se på järnbruket. Vi kom en kvart tidigare än planerat, utmärkt tänkte jag genast, nu finns det tid för lite caching. Vid parkeringen låg”Challenge # 056 – Log 10 Multicaches”, det var omöjligt att motstå att få ännu en Challenger cache loggad. Kravet på tio loggade multis var inte något problem för mig! Burken hittades blixtsnabbt och jag gick i hög fart vidare mot ”Miss Florence Sthephens”, först letade jag på fel sida av den lilla bron, men det misstaget insåg jag snabbt och ännu en logg var säkrad. Med raska steg tog jag mig sedan genom parken till ”Huseby Garden”, ingen tvekan om placeringen så även den togs blixtsnabbt. Dessa tre tog inte ens en kvart att klara av, allt medan mugglarna och Cherry B stod och väntade på att guiden skulle komma!

Efter järnbruksbesöket skulle vi vidare mot Växjö och utvandrarnas museum. På vägen höll några av doktoranderna föredrag i bussen, bland andra våran emigrationsexpert. När vi nåtte Växjö gick övriga in till utställningen, men jag avvek ut i det vackra vädret och gav mig ut på stadens gator för att plocka burkar.

Det blev en mycket framgångsrik tur med 7 burkar plockade på en knapp timme. När jag närmade mig ”Växjö Stadsbibliotek” såg jag två personer vid den bänk där jag misstänkte att burken skulle vara placerad. Men när en av kvinnorna började rota under bänken insåg jag att det var cachare! Jag gick snabbt fram till bänken, placerade min gps på bänken och sa – trevligt att få burken serverad! Det visade sig vara acwe med en mugglar kollega som smitit ut från en konferens för att jaga lite burk.

Min runda i Växjö klarades av snabbt och effektivt och med god marginal till bussens avgångstid. Nu skulle vi mot Kosta och ”hjärtat i Glasriket”. Där skulle vi även stanna över natten på ett mindre hotell lite i utkanten av samhället. Det stora fina och dyra hotellet vid platsens köpcentra var fullbokat då där hade vi inte fått plats. I Kosta finns det 6 cacher i den ”centrala” delen. Det är ganska mycket för den här delen av landet! Givetvis blev det en cachingtur så snart vi blivit av med väskorna på hotellet. Jag fick med en av våra doktorander på cachingturen. Först gav vi oss på ”Kingdom of Crystal #6 (Sea)”, koordinaterna ledde oss till en jordkällare med mängder av håligheter att titta in genom. Efter ett långvarigt sökande gav vi upp, då kommer det ut en kvinna ur en butik ett stycke bort och frågar om vi hittat den! Eftersom vi inte lyckats få fram den fick vi ett tips och gick tillbaka. Burken låg inne på det som vi uppfattat som en privat tomt och därför inte letat där! Men tomten tillhörde kvinnan som vi mött, så nu hade vi faktiskt tillstånd att vara där – burken? Den hittades! Min medhjälpare blev nu så upplivad av fyndet och jakten att han beslutade sig för att skriva i loggboken och hitta på ett eget cachingnamn – Magand… Nu gäller det bara att han skaffar ett konto också, då har han stigit från mörkret som mugglare till ljuset som geocachare.

Totalt blev det 6 cacher denna kväll innan det var dags att gå för att äta hyttsill. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så tyckte jag att det var en turistfälla. Maten som serverades var bra, lite väl salt sill kanske, men annars bra. Men inramningen var lite av charterresa. Från vårat hotell utgick ett litet ”tåg” för att föra deltagarna i hyttsillen 1,5 km till hyttan.

Behöver jag tillägga att jag inte åkte med detta tåg? Jag gick både dit och hem senare på kvällen, en vältränad geocachare har väl ändå inte några problem med att gå 1,5 km! Den andra invändningen jag hade mot hyttsillen var den så kallade underhållningen, folk som skulle föreställa luffare spelade och sjöng, på allt för hög volym i en lokal med bedrövlig akustik. När allt var över vid 22-tiden drog jag en suck av lättnad och drog mig ut i den svala och vackra sommarkvällen där det fanns duktiga artister i form av fåglar som gav en stillsam och äkta underhållning.

Följande morgon och förmiddag skulle vi hålla en kortare konferens,  den blev riktigt kort efter att en kvinnlig lobbygrupp hade drivit igenom att vi behövde två timmar till shopping innan vi åkte vidare. Det fanns inga cacher kvar så man fick driva omkring i det märkliga köptemplet och dess omgivningar innan det äntligen var dags att resa vidare. Målet för dagen var Kalmar men innan dess var det ett stopp i Målerås, ännu mera genomskinliga produkter… Men också två cacher, med andra ord ett meningsfullt stopp!

Sent på eftermiddagen nådde vi Kalmar, där blev det en riktigt bra rundvandring på slottet. Alltid roligt när man träffar på bra guider. Sedan tog vi en kortare stadsvandring innan kvällens middag.

Efter middagen gav jag mig ut på en kvällscachingtur. Varken Cherry B eller Magand hade några krafter att kvällscacha, men Hallén gick på högvarv. Det blev en riktigt bra runda på stadens gator. Efter min räd mot Kalmar år 2006 hade det inte dykt upp speciellt många nya burkar, men jag fick faktiskt 6 nya loggar, tyvärr också en sur DNF, men sånt händer.

Det var nästan midnatt när jag återvände till hotellet efter min framgångsrika runda, sedan några timmars sömn innan det var dags för frukost 6.30. Vi skulle samlas vid kl 9, innan dess hann jag och en kollega med att ta oss runt på en morgontur genom centrum, alltid lika kul att diskutera städer och urban utveckling med likasinnade!

Fredagen innebar färd hemåt, men först skulle vi en tur ut på Öland. Nu blev det till att jobba, jag hade lyckats avstyra ett besök på Eketorp och istället föreslagit Gråborg och Ismantorp. Eketorp är en rekonstruerad fornborg med många turister medan Gråborg och Ismantorp är ruiner som faktiskt är mer sevärda och intressanta. Men när man föreslår något brukar det leda till att man också blir guide. Nu råkar jag vara intresserad av folkvandringstida anläggningar och fornborgar, så jag tog gärna på mig den uppgiften.

Gråborg är Ölands största fornborg, den har använts från 400-talet och ända in på 1600-talet. Den var faktiskt i aktiv tjänst under kriget år 1677. Dessutom har där funnits ett viktigt kapell, St. Knuts kapell och området var ägt av Vadstena kloster under 1400-talet. Borgen har även använts som handelsplats och slutligen förvandlades den till åker och betesmark. Djur går fortfarande på bete innanför ringmuren.

Från Gråborg åkte vi mot Ismantorp, nästa plats där jag fick hålla ett litet föredrag. Ismantorp ligger på en isolerad plats, långt från bebyggelse både i forntiden och idag. Den har stora mängder med husgrunder bevarade samt ett centralt ”torg” där man har hittat vapen som begravts. Borgen har dessutom hela nio portar. Det har lett till att man ställt sig frågan om det verkligen var en borg, ganska oklokt att bygga nio portar i den massiva ringmuren, kan den ha använts som träningsläger? Kan det ha varit en mötesplats för Ölands hövdingar? Eller, var det en kultplats (alltid en bra förklaring när man saknar en förklaring!)?

Vid Ismanstorp fanns det dessutom en cache, den cache jag hittade vid mitt förra besök 2006 var tydligen arkiverad, därmed fick jag möjligheten att ge mig ut på lite jakt. Denna gång hade faktiskt även Cherry B och Magand vaknat till liv och var med på jakten.

Hemresan gick via ett konstmuseum – utan cache – samt en bensträckare vid Orrefors där vi fick smörgås och kaffe samt en cache!

Det blev resans sista burk, sedan en lång tur i bussen hem mot Göteborg. Lyckligtvis var vi många som tyckte att vi kunde stanna till vid centralen och inte behöva åka hela vägen till Skanstorget. Cachinglinje 17 uppenbarade sig omedelbart, ingen väntan alls, härligt att komma snabbt hem på fredagskvällen.

Det var inte fråga om någon powercaching, men det är inte så illa att få ihop 27 loggar under en resa tillsammans med en mängd mugglare. Dessutom har jag nu fått mina första loggar i Kronobergs län, skönt att få fyllt den delen av kartan till nästa gång jag uppdaterar min statistiksida.