Lördag morgon (3/7) kl 8.00 startade Ingabo, TMR68 och Hallén sin geocachingresa mot Jönköping. Det var varmt redan när vi gav oss av och det skulle visas sig bli årets hittills varmaste dagar, svettigt värre att vara ute och cacha – någon yttrade att nu är sommarhelvetet här. Givetvis kunde vi inte vänta ända till Jönköping för dagens första logg, det blev lite burkar redan i och omkring Borås.
I centrala Jönköping tog vi en längre promenad, det var skönt efter den långa bilfärden, dessutom hade det knappast lönat sig att ta motorfordon i centrum. Det blev en god skörd av burkar bland alla värmetrötta mugglare.
När vi kom till utkanterna av centrum började man också ställas inför en del utmaningar. Vid ”riverlock” fanns lite klättring, dessutom – vilket var värre – fanns det gott om jättebjörnlokor, en synnerligen otrevlig växt. Hallén var den enda i gänget som höll stilen och undvek kortbyxor och fick därför bana väg genom att trampa ned de otäcka växterna.
På lördag kväll, efter att vi lämnat av vår packning på vandrarhemmet gav vi oss givetvis ut på en tur igen. Under en tidigare resa hade TMR68 och Ingabo, då även i sällskap av Violatri, letat efter cachen ”In the middle of nowhere” utan framgång. Det var därför med viss tvekan som vi närmade oss den burken, och jag får säga att det var en udda plats att leta efter en burk, mitt ute i ingenstans!
När vi var på väg att ge upp hojtar Ingabo glatt, den var hittad! Faktiskt, det kan finnas en burk mitt ute på ett fält även om man inte tror det när man går där och letar. Efter en framgångsrik logg gick vi mot en närbelägen earthcache.
Det blev ytterligare ett par burkar denna kväll och vi hade då passerat 50 hittade på en enda dag, något man måste vara nöjd med. Tyvärr blev det också en DNF på ”Huset”. Men platsen är intressant, resterna av ett medeltida slott.
”Rumlaborg vid Vätterns sydspets nämns för första gången i ett brev 1366, då kung Albrekt av Mecklenburg omtalar castrum nostrum humblaborgh. Borgen anlades med viss säkerhet 1364 av mecklenburgarna i kriget mot folkungarna. Den uppfördes på Linköpingsbiskoparnas gods Humblarum. … 1384-85 övergick borgen till Bo Jonson (Grip), och 1388 uppläts den av hans testamentsexekutorer till drottning Margareta. 1434 uppgavs Rumlaborg till Engelbrekts styrkor efter att upprorshären hade satt eld på borgen. … 1467 nämns Rumlaborgs län men inte explicit borgen, och ett brev 1509 talar om den tid vid mitten av 1400-talet då ”Romlbaborgh war i sin well macht”. Borgen tycks dock senare ha satts i stånd, eftersom upproriska Jönköpingsbor 1529 försökte inta Rumlaborgs fäste. 1611 beordrades att skanskar skulle anläggas vid Rumlaborg. Lämningar av borgen, inne i nuvarande Huskvarna stad, utgörs av en kulle skyddad av tre gravar. Borgplatsen var på 1300-talet en udde vid Huskvarnaåns utlopp i Vättern. … borgen låg ytterligt strategiskt, då all landtrafik mellan sydvästra Sverige och Östergötland passerade här.” Lovén, C., Borgar och befästningar i det medeltida Sverige s. 131-135.
Efter en god frukost på vandrarhemmet drog vi åter ut på vägarna under söndag morgon. Först blev det några burkar i det sömniga samhället innan det blev för mycket trafik på gatorna. Det gick lite trögt i början med flera missade burkar, bland annat letterboxen i Huskvarna där vi inte ens lyckades hitta första steget. Men sen började det lossna och fler och fler loggar kunde skrivas.
Ibland kan man få sig lite överraskningar. Vi ställde in våra gps:er mot cachen ”HaboBibliotek”, men vägen ledde oss ut från samhället, märkligt kan man tycka. Jag föreslog omedelbart att det rörde sig om en bokskog, och mycket riktigt – det fanns många böcker….
I Habo lyckades vi ta cachen ”Habo Kommun” som ingen hittat sedan 14 juli 2009! Inte ens ägaren visste var burken satt visade det sig när jag fick mail från en förvånad Karl Hygge när vi kom hem. En riktigt bra insats alltså att hitta en försvunnen burk.
Vi kom sedan ut i ett lantligt industriområde med många lämningar från äldre industrier. Det brukar finnas goda möjligheter att hitta roliga burkar på sådana platser!
Vi tog oss en promenad in i skogarna, delvis på en gammal hålväg – själva vägen var fornminnesmärkt, alltid en extra känsla. Det är då caching är som allra bäst. Vi nådde cachen ”Kraftlös” och hittade imponerande ruiner.
Slutligen blev det en lite längre promenad in till cachen ”KleinFalls”, det fanns en helt nybyggd skogsväg nästan hela vägen fram, vilket gjorde det hela lite lättare.
Det var nu dags att vända hemåt igen, en del ströcachande blev det givetvis utmed vägen, allt för att passera 100 cacher och det gjorde vi med några av de sista loggarna inne i Borås. Det var en god utdelning under en mycket trevlig cachinghelg med många nya intryck och trevligt sällskap!
Halléns Geocachingäventyr 