Morgonrusningen började i Warszawa när jag gav mig av med tåget 6.45 på morgonen. Det skulle bli en heldag på tåg denna dag, Budapest skulle inte siktas förrän vid 19 tiden. Tågen i de östra delarna av Europa har till stor del kvar kupésystemet, varje sådan inrymmer sex sittplatser. I förstaklassvagnarna fanns en enkel men väl fungerande luftkonditionering, något jag kom att värdera högt under resan.
Ut mot korridoren fanns glasdörrar. Det var inte många som passerade utanför då vagnen med förstaklassresenärer gick närmast loket. Då och då kom en yngre man med den rullande serveringen så man fick i sig lite mat och dryck. Samtidigt passerade landskap och länder revy utanför fönstret. Ett mycket behagligt sätt att resa på. Dessutom märks inte gränserna på något mer sätt än att dessa långdistanståg byter besättning vid nationsgränserna, alltså en ny runda för att titta på biljetterna. Någon passkontroll förekommer inte längre mellan de länder som jag reste i denna gång. Vid ett tillfälle gick polisen på tåget men de var inte intresserade av förstaklassvagnen.
Det var intressant att för första gången se stora delar av det polska landskapet, det var mer öde än vad jag föreställt mig, mycket skog. Utanför fönstret såg jag vid flera tillfällen storkar i sina bon eller klivande omkring på fälten. Det finns mycket av det gamla kvar, men allt är under förändring. Nära gränsen mot Tjeckien ser man det storslagna industrilandskapet, många av fabrikerna och gruvorna verkade vara i drift och vi mötte många och extremt långa godståg. När gränsen över till Tjeckien passerats var det påtagligt hur mycket högre levnadsstandarden var i det landet. Det märktes inte minst på byggnader, fordon och stationsanläggningarna.
I järnvägsknuten Breclav skulle jag byta tåg. Det var drygt 1 timme och 30 minuter mellan tågen så jag hade en del tid över till ett viktigt ärende, det fanns en cache nära stationen! När jag klev ut från tåget möttes jag av en temperatur på väl över 30 grader, nästan stillastående luft. Det är alltid en mindre chock när man suttit i en luftkonditionerad miljö några timmar. Men jag hämtade mig snabbt och tog mig ut från stationen och gick i riktning mot cachen ”Kaple sv. Cyrila a Metodeje”. När jag närmade mig nollpunkten såg jag en mängd människor som stod under en tall intill den lilla kyrkan och pillade med något bland grenarna! Det var en hel familj som var ute på geocaching. Ingen talade varken engelska eller tyska men vi hälsade glatt och vinkade med våra gps:er, trots allt delade vi ju ett gemensamt intresse. Kul och oväntat möte! Att hitta burken var lätt, min första burk i Tjeckien. Sedan fanns det inte några mer burkar på gångavstånd från stationen, så jag fick sitta en stund och vänta på tåget mot Budapest.
På utsatt tid rullade tåget vidare mot den slovakiska gränsen och via Bratislava (som jag skulle återvända till senare under resan) tog tågets sig över gränsen till Ungern. Vi följde Donaus dalgång, när jag sitter och tittar ut genom fönstret ser jag helt plötsligt en imponerande befästning uppe på ett berg på andra sidan floden.
Det visade sig vara Visegrád, vilket lär betyda ”Den höga borgen”. Där har funnits en befästning sedan romerska styrkor anlade ett fort där på 300-talet och det har sedan använts nästan oavbrutet. Platsen ligger mycket högt och betraktas som ointaglig. Den var givetvis även lämplig som fängelse och Vlad pålspettsaren, förebilden till Drakula, lär ha suttit inspärrad i slottet.
Vid 19-tiden var jag tillslut framme i Budapest och fick mig en promenad på en och enhalv kilometer till mitt hotell. Det var hög klass även på boendet, hotellet var helt nyrenoverat och hade bra klimatanläggning. Det är värt att satsa på bra boende när man är ute på denna typ av resor, då orkar man mer på dagarna. Efter en god natts sömn gav jag mig ut på Budapests gator.
Vid den första cachen jag skulle leta efter, ”GBGA-06 Oktogon”, letade jag runt ganska länge innan jag fick syn på burken. Problemet var att det bredvid cachen stod en man med vit käpp och en skål i handen, en blind tiggare. Efter en hel del manövrerande lyckades jag plocka burken mindre än en decimeter från mannens ben, en riktigt besvärlig burk att börja dagen med.
I flera av städerna jag cachade i under resan fanns det en del virtuella cacher. Det är alltid en lättnad att få en enkel logg mitt uppe i det ganska krävande cacheletandet i den urbana miljön. I Budapest fick jag en virtuell logg utanför den imponerande synagogan.
Jag fortsatte sedan att plocka burk efter burk inne i centrum på ”pest” sidan av floden. Men vid ”Vörösmarty square 1” letade jag runt utan att hitta något. Det var lite svårt att leta då det låg en gatuservering omedelbart intill cachen. Men då kommer en av de anställda ut, går fram till en plats och pekar – där var cachen. Vilken service!
När jag var någorlunda klar med ”pest” gick jag över mot ”Buda”, staden som är uppkallad efter Attilass son! På den sidan fanns även en romersk stad, men den skulle jag inte hinna med vid detta besök i Budapest, inte minst värmen gjorde att jag förflyttade mig allt långsammare. Temperaturen var väl över 35 grader på eftermiddagen och staden samt företagen satte upp stånd där man delade ut gratis vatten och bjöd in människor i tält för att få skugga. Tankbilar körde på gatorna och sprutade vatten för att minska mängden partiklar i luften. Själv hade jag med mig 3 liter vatten, det tog snabbt slut och jag fick köpa mer.
Det som väntade nu var ett försök på earth cachen ”Gellért Hill cliffs”, det innebar en bestigning av ett 224 meter högt berg. Behöver jag tillägga att svetten rann i floder….
På toppen av berget fanns ytterligare en virtuell cache, sedan var det dags att gå ner och bort mot slottet.
Värmen gjorde att mina krafter nu nästan var slut, jag tog mig över bron och tillbaka till hotellet där jag vilade några timmar innan jag åter hade samlat kraft och vätska att fortsätta ut på en liten kvällstur. Det blev en tur till hjältarnas torg och parken bortanför för ytterligare några burkar. Totalt fick jag ihop 16 cacher under en dags burkletande i den heta staden. Man kan inte vara missnöjd med det resultatet! Jag fick ett mycket gott intryck av Budapest och återvänder gärna till staden för mer caching. Inte minst finns det ett antal earth cacher som jag inte hade kraft att ge mig på i hettan, men även åtskilliga andra cacher som skulle vara värda att titta närmare på vid nästa besök!
Följande dag gav jag mig av mot stationen för att kliva på tåget som skulle föra mig till Wien. Fortsättning följer…
Halléns Geocachingäventyr 