Idag tog jag mig söderut med pendeltåget för att jaga burk i Kungsbacka. Det viktigaste målet var att försöka erövra j-annies ”MMT#22 Kungsbacka citycache”. Mina erfarenheter av att köra Wherigo i min Orgeon är, som trogna läsare av denna blogg vet, blandade. Det har varit problem med att gps:en hängt sig, lagt av och hittat på andra dumheter. Därför hade jag lagt in appen PiGo i min Iphone. Det var med spänd förväntan jag klev av tåget och gick den korta sträckan fram till startpunkten för cachen.
Som vanligt fick jag avvakta tills min Ipone hade fått någorlunda noggrannhet, alltså bättre än 500 meter… Men när den maskinen stabiliserat sig kunde jag stätta igång. Vid varje steg garderade jag mig noga genom att både anteckna och fotografera, dessutom dubbelkollade jag att allt var med, men PiGo fungerade utmärkt, inte minsta problem under turen! Ytterligare en fördel med att köra Wherigo på telefonen var att jag samtidigt kunde ha min GPS igång och se om det dök upp någon annan cache utmed min väg.
När jag kom fram till det sista steget uppenbarade sig en extra present till alla som kör med smartphones, bland annat en bild på var cachen finns. En närbild – men jag såg omedelbart var denna plats finns. Man har nog lärt sig ett och annat under åren som geocachare! Kungsbacka är inte min hemstad, har aldrig bott där, enbart cachat där. Ändå kunde platsen hittas utan att använda alla siffror som samlats in under turen. Dessutom var det en rolig finalcache som väntade. Så om du inte har plockat denna burk kan jag varmt rekommendera den!
Nu kan man inte nöja sig med en enda logg under en söndagspromenad, det ligger ändå lite ologgad burk i Kungsbacka. Cache nummer två för dagen var en multi, ”Stenlabyrinten”, en fin rekonstruktion av en labyrint som jag säkerligen inte skulle ha hittat om jag inte jagat burk. Finalen låg dock lite utsatt och det finns nog risk att lekande barn kommer att plocka den under våren!
Min cachingrunda utsträcktes denna söndag till området öster om järnvägen. Första offer för denna upprensning blev ”Riksträdet – Kungsbacka”, vid själva trädet var det lugnt, men en bit bort vid Länkarnas lokaler stod en grupp högljuda mugglare. Jag kunde undgå upptäckt och gick i hög fart vidare mot ”Utsiktsberget”.
Den närmaste bebyggelsen var väl inte någon större upplevelse, men ändå, det var ett ganska bra utsiktsberg. Lådan kunde hittas blixtsnabbt, men när jag höll på att logga hörde jag röster som närmade sig. Det var en pappa och en liten flicka som jag passerat på gångvägen nedanför berget. Nu var båda två på väg upp för sluttningen. Jag fick snabbt undan lådan och ställde mig på berget och började fotografera. Den lilla flickan, inte mycket mer än en halvmeter lång, stegade fram till mig och frågade med ovanligt klart tal för ett så litet barn, om jag sett några ugglor! Sedan följde flera ugglefrågor – nästan så jag började ana ugglor i mossen! Tydligen är det så att det i området finns ugglor som samlar på nappar, mycket skall man höra. Detta var utan tvekan dagens mest oväntade händelse.
När jag likt en gamla berguv flugit ned från berget styrdes stegen mot ”Forsvägen” där en av Kungsbackas cykelcacher ligger. När Team-CC lägger ut en terräng trea blir jag alltid rädd att det är något riktigt svårt. Förberedde sinnet inför en eventuell DNF och stegade in i den lilla skogen. Men det var en ganska snäll cache, inte ens jag backade ut inför den utmaningen och jag fick min logg, även om loggremsan beslutade sig för att rymma och tvinga mig ned en nivå för att infånga den, sen gick allt utmärkt.
Ytterligare två cacher i cykelserien hann jag med denna dag, ”Hammerö” och ”Varbergsvägen”, den senare skall vara lite lurig, men jag anade vad det kunde röra sig om så den hittades blixtsnabbt. Därmed var hela sju lådor hittade denna dag och jag gav mig av mot stationen och tåget hemåt, tillbaka i cachingbasen var jag lagom till lunch efter en effektiv cachingförmiddag.

