Lördagens lilla runda började med en spårvagnstur lite över sju på morgonen, i riktning mot Frölunda torg. Ett givet mål var den sista återstående cachen jag har kvar av hebbs burkar, men under vägen dit insåg jag att det fanns en annan burk på vägen, en bgel cache – ”Mio min mio”.
Cachen sitter lite svårtillgängligt under butikens öppettider, men idag på lördag morgon gick det lätt att logga utan att någon kunde se vad jag höll på med i trappan!
På väg mot den omtalade hebb burken gjorde jag ännu en liten avstickare mot en cache som jag misslyckades med i vintras, ”Göteborg Rugbyförening ftw”.
Idag gick det lekande lätt att hitta burken, kunde det vara så att jag var så köldskadad i vintras att jag missade burken på grund av den åkomman? Något gick i vilket fall fel då, men det korrigerades under dagens besök! Härligt, styrkt av två snabba loggar styrdes nu stegen vidare mot hebbs ”Återvinning”.
33 stycken traditionella:
1 styck mysterie:
1 styck event:
Det roliga med att jaga hebb-burkar är att han inte bara lägger ut i Göteborgsområdet, han har så här långt tre av sina cacher i Stockholm. Det blir därmed lite svårare att plocka samtliga.
När jag närmade mig burkan tittade jag mig noga omkring, kunde det vara någon som ville stoppa min framfart? Var guiden som visade TMR68 vägen på plats? Nej – allt såg lugnt och stilla ut, det var bara att gå fram och börja leta. Snabbt hade platsen lokaliserats och det var inte utan att man kände igen ”burken” från en annan hebb-cache! Kan det vara så att han fått ett fantastiskt erbjudande – köp två betala för tre? Cachen var snabbt loggad.
100% hebb – var därmed avklarat! Fanfar! Nu återstår att se hur länge denna glädje består. Man kan misstänka att hebb har nya burkar på gång – något jag verkligen ser fram emot med spänning.
När nu cacherna i Frölundatrakten var avklarade gick min vandring mot Änggårdsbergen, ett av mina favoritområden i Göteborg. Där har under de senaste veckorna ”ordspråksserien” av iller vuxit betydligt. Jag har några loggar på serien sedan tidigare, men idag skulle fler plockas. De första burkarna hade alla roliga cacher och jag såg fram emot att få fler glada överraskningar ute i skogen.
Mitt första mål för dagen i Änggårdsbergen var multin ”Först till kvarn får först mala”. Den börjar vid en halvfärdig kvarnsten, en mycket märklig lämning här ute i skogen. Jag har svårt att tänka mig planer på en kvarn invid den lilla bäcken som rinner en bit bort. Men kanske var stenen tänkt att användas på en helt annan plats, men det tycks som om arbetet helt misslyckats! Stenen är helt oduglig att använda som kvarnsten. Man skulle kunna tro att det inte alls var tänkt att bli en kvarnsten, kanske en trädgårdsdekoration, ett runt bord som bara liknar en kvarnsten. Sånt var ganska populärt hos rika personer under sent 1800- och början av 1900-talet.
Det skulle totalt bli 11 cacher under vandringen i Änggårdsbergen, inte bara i ordspråksserien utan även woodgate burkar. En riktigt härlig vandring blev det, soligt väder och lagom värme. Men fukten och värmen hade även gjort att fästingarna trivdes. Vid nästan varje cache fick man dessa små kryp på armen och handen varje gång man plockade fram burken. Åtskilliga fick plockas bort från byxorna efter varje tur genom gräs eller ormbunkar. Men ingen hade satt sig på kroppen så långt som jag kunnat se nu efter turen.
När jag var mitt inne i skogsområdet plingade det till i telefonen, det kom ut mängder med nya cacher, men nästan allt låg flera mil från cachingbasen. Med ett undantag – ”Studiegången” – det var bara att acceptera att den FTF-möjligheten inte fanns på kartan, helt omöjligt att hinna dit före övriga nitiska jägare i närområdet. Jag fick istället fortsätta min vandring genom skogen.
Alla burkar i ordspråksserien loggades, utom finalen. Den fick jag spara till en annan dag då jag ville hinna tillbaka till cachingbasen till ett utsatt klockslag. Men Änggårdsbergen ligger nära så det lär inte dröja för länge innan jag är där igen.
Jag blev inte heller besviken på de fyndiga cacher som iller bjöd på under dagens runda.
När jag lämnat Änggården bakom mig och färdats med linje ett och sedan buss 17 blev det till att kliva av vid hållplatsen Studiegången och ta sig an cachen. Den hittades enkelt, undrar hur länge den överlever! Med hjälp av magnetstaven kunde jag också nå den utan problem. Därefter blev det en promenad hem. Dagens vandring i Frölunda och Änggårdsbergen var 19,15 kilometer lång, sedan kommer det till lite steg från Studiegången och hem, samt morgonens promenad till ettans spårvagn, alltså klart över 2 mil idag, med 15 loggade cacher, ett godkänt resultat.
Halléns Geocachingäventyr 