Efter gårdagens kommentar av Sponk blev man nästan frestad att bli aktivt inaktiv under ett helt år, då får man möjligheten att logga ”Challenge #089 Not a log in a year”! Men när den första lediga dagen under veckan ännu var ung lockade morgonsolens strålar mig att ladda min gps och förbereda en liten utflykt.
Siktet idag var inställt på de två nya hebb-burkar som dykt upp under veckan. När jag passerade Ormslätt (idag oftast benämnd badplatsen vid Härlanda tjärn), fick jag syn på en häger som intagit det långgrunda vattnet! Det är ovanligt att se den arten vandrande invid badplatsen.
I rask takt fortsatte sedan turen mot Pittas grotta, en plats som jag ofta besökt och ibland haft tankarna på att förära med en cache. Men nu har hebb istället fått ut en burk, vilket är än bättre då jag får tillfälle att lägga ännu en logg till samlingarna.
”Välkommen hem till Pitta” är en liten micro, i min bok Storstadens utmark finns följande beskrivning av grottan:
”Under tidigt 1900-tal kunde man fortfarande träffa på en äkta grottmänniska i Delsjöområdet. Var det en kvardröjande stenåldersmänniska? Nej, det var en enstöring, ett original, som inte ville anpassa sig till 1900-talets idéer om hur man skulle leva. Hans namn var Pittas och den grotta, eller snarare spricka i berget han levde i under en tid finns ännu kvar. Han var intagen på en så kallad försörjningsinrättning men rymde från den. Han tyckte inte om den ”moderna” miljön, som man erbjöd honom, han föredrog klippskrevan. (Hernroth, U. Out of bounds. En liten orientering kring golfbanan I Delsjöreservatet. s. 11-12.) Det är idag inte många av de golfare och promenerare, som dagligen passerar platsen som känner till honom.”
Nu kommer antalet personer som hört talas om Pitta att öka tack vare cachen!
Inne i grottan rotade jag runt lite innan jag insåg – det är ju hebb som lagt ut den, då hittades den snabbt.
På nästan folktomma vägar och stigar tog jag mig raskt mot nästa hebb-burk, ”Svegen – Vy mot Börjes fjäll”, det fanns trevligt nog en del waypoints mot cachen, men jag hittade en egen väg fram som jag tydligen delade med en älg som lämnat en del spår, men syntes inte till i eget kungligt majestät.
När jag närmade mig den nya burken kunde man klart och tydligt se att detta var marker där hebb brukar kliva fram!
När jag kom fram till själva burken var det som om Voltaires ande svävade och man fick en upplevelse av franskt 1700-tal. För de av er som nu tycker att jag spårat ur totalt kan jag rekommendera ett besök vid burken, där lär ni få en upplysning….
Utsikten mot Börjes fjäll är det inte något fel på ! Inte heller vyn ut mot Mölndal. Jag spanade efter min egen cache borta på det andra fjället men den gick givetvis inte att se. Man inser tydligt varför det byggdes en fornborg på Börjes fjäll! Vill du läsa mer om fornborgen serverar jag här en länk.
Efter ett snabbt fynd av denna färska hebb-cache drog jag vidare på min vandring, men cachingen var avslutad för dagen. Totalt fick jag 16 kilometer i benen och en härlig morgon tur. Men, det var ju ett totalt misslyckande, jag hade ju inte lyckats avstå från att logga cacherna – det blev helt enkelt för frestande! Nu hoppas jag på att få upp farten i burkjagandet igen….
Halléns Geocachingäventyr 
Alltid kul att läsa dina utflykter och i synnerhet när du tampas med mina burkar. Hmmm oj hade jag tappat en burk på vägen också? jag får hålla bättre ordning på mina burkar.
Ja, ett cachingfritt år blir det nog inte här i alla fall men jag var tvungen att kolla mitt rekord i ologgade dagar då jag höll upp i nästan ett år efter första 7 burkar för ca 3-4 år sedan… Äsch 306 dagar kom jag upp i så jag får inte heller logga den challengen (och lär aldrig få göra det heller).