Svampsafari i Mullsjö? (Caching Camp)

Lördag morgon samlades vårt härdade gäng av cachare för att bege sig ut på tur i de djupa skogarna kring Mullsjö och den omtalade cache-serien ”Caching Camp”. Traditionella, multis och mysterycacher bildar GC-loggan på kartan, men multi och mystcacherna ligger givetvis på någon annan plats i verkligheten.

Hela serien består av 34 burkar, dessutom finns en del extra bonusburkar utlagda sedan tidigare i närområdet, dock inte inom ”gc-loggans” område. Men vi tar väl det hela från början, vi lämnade alltså Göteborg kl 7 på lördag morgon den 24:e september och rullade österut via Borås. När vi nådde fram till Ulricehamn tycke vi att det var dags för ett par burkar, den första för dagen blev mer än en bensträckare, det var snarast armar uppåt sträck som gällde – men det fanns även andra alternativ.

Vi passade även på att plocka en del annat på vägen mot vårt huvudmål.

Vi träffade på en fin liten serie som visade vägen till gamla torp i Bjurbäck, den typen av serier gillar jag som trogna läsare av denna blogg säkerligen vet! Då finns det en mening och innehåll i burkjakten, den bästa typen av caching anser jag.

Slutligen nådde vi fram mot området för Caching Camp, det började med några burkar utmed själva vägen. Vi hade nog väntat oss att dessa skulle gå lätt, men ack vad vi bedrog oss! Vi skulle hitta lösningen på en mysterie genom att läsa av streckkoder. Både Ingabo och Hallén hade sådana läsare i telefonerna, men inget ville fungera. Det var först efter inhandlandet av en köpapp för 7 kronor som det gick att läsa koden.

Snart lämnade vi vägarna och gav oss ut i skogen och ut på mossarna. Det visade sig vara ett riktigt blött område som vi skulle jaga burk i under två dagar.

Svampar, framförallt kantareller, var ett tema under hela denna vandring. Mina kumpaner visade oväntat stort intresse för denna mugglarföda, något Hallén med kraft avfärdade och försökte driva på gänget så vi inte skulle förlora för mycket tid till svampiga aktiviteter!

Nåväl, det gick att dra dessa svampletare vidare utmed stigarna och ut på riktiga äventyr igen. Nog blev det äventyr bitvis, inte nog med att mossarna var blöta, det fanns stora diken på sina ställen som man fick passera på något sätt!

Det var inte en tjock gren, inte heller speciellt stark. Det knakade något under fötterna… När alla tagit sig över på den bräckliga grenen kunde turen genom den blöta skogen fortsätta.

Att vi har hunnit en bit in i hösten märker man när man är ute på landet, det blir snabbt väldigt mörkt. Vi var givetvis även ute en sväng på mossen även i kolmörkret, men den turen skall förbigås med största möjliga tystnad. – Ett fiasko helt enkelt! Hur fyra hyfsat rutinerade cachare helt kan missa att läsa cachebeskrivningen är en gåta…

Efter att ha hittat ett kvällsöppet matställe återvände vi till vår tillfälliga bas, Mullsjö camping, för en natts sömn innan dag två i skogen skulle inledas.

Söndag morgon var mulen och dimmig, jakten inleddes då efter en burk med ett brandteam, och nog syntes spåren efter skogsbranden.

Det brukar hända ett och annat oväntat under en cachingtur, ett möte med en äkta häxa måste väl räknas dit?

När Hallén träffar på Hallen måste man bara ta en bild, inte sant!

Under vår lilla avstickare blev det också tyvärr några dnf-loggar, en av dessa vid ett bedrövligt nedskräpat område, många burkar, men man hade önskat att de var av en annan typ!

Efter turen ned mot Vättern återvände vi in mot Caching Camps burkar och stegade åter ut på mossarna. Det började lätt på ganska fina skogsvägar, men snart var vi tillbaka i de riktigt blöta markerna, än en gång var jag glad att ha valt stövlar under denna tur. Det underlättade!

Här följer en liten bildkavalkad över några av miljöerna vi passerade under eftermiddagen.

Summerar man äventyret Caching Camp så måste man ge den ett högt betyg, det är inte en lätt serie, den är utmanande både i avstånd och i svårighet. Den som vill ha en lätt promenad i parken skall inte ge sig på annat än de yttre cacherna i ringen, de i den inre delen kräver mer av burkjägaren. En del av mysterierna är dessutom riktigt kluriga och vi fick jobba ordentligt för att hitta lösningarna, flera gånger hamnade vi fel och fick tänka om. Men slutligen hade vi allt utom nr 2 och finalen. Det måste ses som ett godkänt resultat, men svårighetsgraden (och allt svampplockande) gjorde att vi återvände hem med endast 60 burkar efter denna helg – det är väl i och för sig inte så dåligt – då vi fått många fina upplevelser på vägen!