Efter förra veckans vandringsevent i Vättlefjäll dök det i rask takt upp tre nya burkar i mitt närområde, dagen efter ytterligare en cache någon kilometer från de övriga. Totalt har nu fyra burkar legat ute i skogen och ropat efter att bli loggade av Hallén! Någon FTF-jakt blev det alltså inte, förra söndagen hade jag hunnit duscha och klä om efter +8 timmar i skogen, då var det inte läge att ge sig ut igen. FTF-loggarna skrevs istället av TMR68 som inte tar av sig sin cachingutrustning… (eller?)
Samtliga nya cacher har lagts ut av sturej, lite oväntat då han oftast håller till borta vid Vättlefjäll!
Turen började vid ”Ugglumsviken”, kul idé att lägga ut en burk vid det som var strandlinjen för 8000 år sedan. Det var inga problem att leta upp burken så det hela klarades snabbt av.
Vandringen gick vidare mot ”Den stora skogsbranden 1914”,det är möjligt att det är spåren av den varma sommaren år 1914 och dess många bränder som vi ser här. Erik Bergendahl skriver i Partille Krönika under rubriken kronologiska uppgifter: ”1914 – Mycket torr sommar, svåra ljung och skogsbränder i Lexby utmarker och mellan Ugglum och Öjersjö.”
Det var verkligen blött ute i markerna idag. Bäckarna var fyllda långt över sina breddar med vatten och det gjorde att jag delvis fick lägga om den tänkta rutten.
På leriga och blöta stigar tog jag mig nu mot ”Vattendelare”, jag önskade mig verkligen en lite torrare väg, och något bättre blev det faktiskt kring cachen. Det var den enda av de nya burkarna som TMR68 inte fick FTF på, då denna burk kom ut under måndag förmiddag. Istället blev det vfsf som tog första platsen, sedan dess har ingen besökt cachen så jag blev lite oväntat tvåa i loggboken. Exakt på denna plats kunde det lika gärna ha blivit en Hallén-burk eller en av TMR68. Vi talade om den möjligheten när vi gick hem, förbi denna plats, efter förra årets tioårsevent.
Dagens sista burk blev ”Gaprefjäll”, samma fjäll där jag en gång i tiden hade en egen burk men som dessvärre blev mugglad.
Området kring Gaprefjäll är mycket intressant. I närheten fanns troligen en gård på medeltiden, en gård med odlingar och betesmark. Efter digerdöden på 1300-talet finns inte några noteringar om bebyggelse i området så det är troligt att invånarna här utplånades under pesten.
I Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän I. Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar från år 1923 förklarar man Gaprefjäll med att det är en förvrängning av namnet Gapered, röjningen vid gapet. Alltså skulle det ha kunnat finnas nyodlingar här under medeltiden, det är inte otänkbart då Ugglum inte ligger långt borta och Puketorp (som också var en medeltida nyodling) ligger nära. När man 1312 tvistade om gränserna borta vid Delsjökärr bedömdes det att Ugglums marker sträckte sig ända till det området borta vid Lilla Delsjön.
Men det finns även en annan historia, eller snarare sägen från senare tid kring en gumma som då sägs ha levt här uppe på ”fjället”.
”Det bodde för många år sedan en gumma i en liten backstuga belägen i en delja någonstädes uppe i Gaprefjäll. Till en början förstod man ej vad hon levde på, då angränsande byars kreatur, som voro på bete i utmarken, gång efter annan vid mjölkdags kommo med juvren tomma, och jägare dessutom flera gånger sett stora, vita trollharar, på vilka inga skott beto, hoppa omkring i ljungen kring gummans stuga, så var man snart klara med saken.Gumman var naturligtvis en trollpacka, som skickade ut sina mjölkharar för att tjuvmjölka böndernas kor. Slutligen lyckades det dock en mästerskytt att få slut på ofoget. Han sköt hararna med frikula och som förladdning använde han en nattvardsoblat. Men det underligaste var, att fastän han tydligt såg hur en hare stöp efter varje skott så kunde han sedan ej upptäcka ett spår av desamma. Så nog var det något trolltyg med i spelet alltid, det är då visst och sant.” (Ur: Bergendahl, E., Partille krönika. s. 206)
Efter denna långa utvikning återvänder vi till platsburkarnas värld. Trots risk för trollpackor och annat farligt skogsfolk tog jag mig runt de blöta mossarna och upp på berget för att logga burken.
Djupt i dalen på toppen av berget (!) hittades burken utan problem och jag kunde få ro igen efter att ha rensat rent i mitt närområde.
På vägen hem passerades denna intressant bro, har man sparat på virke? Eller kan det vara så att man inte vill ha MTB åkare över bron?
Lite närmare bebyggelse stötte jag även på en övergiven plats, kan det vara en övergiven plats för bollmisshandel?
Slutligen nådde jag bebyggda trakter igen och då var det inte långt kvar tillbaka till cachingbasen. Dags att börja förbereda sig inför helgen och dess prövningar. Mer om det lär dyka upp på denna blogg under nästa vecka.
Halléns Geocachingäventyr 