Jag brukar hävda att det alltid händer något oväntat, men ibland är det oväntade ändå ganska väntat. Något som är väntat är att det kommer förslag på nya galna utflykter, ett sådant förslag dök upp under gårdagen från TMR68. Det omvandlades till fasta planer och under eftermiddagen gav vi oss av i riktning mot Stenungsund för att ge oss på ”Mörkrets hemligheter”.
Vädret var väl inte det bästa, men när ett jobb måste göras då skall väl inte en geocachare tveka inför några regndroppar! Tre mörkklädda geocachare försedda med kraftfulla lampor gav sig in i skogen, värst var som vanligt Ingabo som hade ett mindre kärnkraftverk i handen…
Den första biten av spåret klarades av lätt, men när det vek av in bland träden kunde det vara långt mellan ”punkterna” och vi fick stanna upp och söka, ibland länge, innan vi kunde gå vidare. Då och då dök det även upp små djur utmed vår väg.
Ibland blev skogen lite civiliserad då det dök upp stenmurar och lite mer lättgången terräng. Men det ändrades snabbt, då fick man åter dyka in i snår och hoppa över diken.
Under vår väg utmed mörkerspåret gjorde vi även en liten avstickare för att logga burken ”Finn Fem Fel”, vi spred ut oss i mörkret och sökte och det blev vinst för Hallén efter att jag sett något misstänkt…
Därefter fortsatte jakten på spåret och vi passerade en del märkliga saker i mörkret, men märkligast av allt var väl ändå finalen. Jag skall inte berätta vad som mötte oss där, men den ingjuter fasa och förskräckelse i varje geocachare och en säker död för varje mugglare som besöker platsen!
Finalen gjorde turen genom den mycket blöta skogen värd varje steg som tagits. Det tre mycket nöjda geocachare som signerade loggboken.
Vi skulle nu ge oss på bonusen, ”Mörkrets hemligheter — Bonus”, men när vi nådde steg ett för bonusen fick vi problem. Det gick helt enkelt inte att hitta något vid steg ett, det blev till att ringa några samtal och då konstaterades det att delsteget var borta. Tydligen har man att göra med en besvärlig markägare som förstör synliga delsteg. Men vi fick finalkoordinaterna av cacheägaren och kunde bege oss ut på den värsta av våra etapper i skogen. Det var tät, mycket tät snårskog. Det var bitvis så tätt mellan grangrenar och annat ris att man fick pressa sig in mellan träden! Några hundra meter tog en evighet (kändes så) att passera. Men slutligen nådde vi vårt mål och fick loggat även bonusen.
Det blev alltså tre burkar ute i skogen, långtifrån någon powertrail, men en ganska trevlig utflykt. Under hemvägen tog vi även ”Jordhammar gravfält”, en plats jag nog helst hade besökt i dagsljus så jag fått se gravfältet. Det är lite svårt att titta på fornlämningar i mörker! För att kvällen skulle sluta med åtminstone fem burkar skulle vi göra ännu ett stopp. Valet föll på ”Stenungsund Power Trail 9” den hade vi missat när vi var här den 5:e juni. Hur vi kunnat missa den i dagsljus är en gåta då jag snabbt hittade den denna kväll i mörker och regn!
Åter vid cachingbasen var man först vid 23-tiden, vad skall man nu hitta på i helgen….
Halléns Geocachingäventyr 