Det händer alltid något oväntat brukar jag säga och det stämmer oftast. Men det kan inträffa oväntade saker och oväntade saker… Men att cacher börjar jaga ikapp jägarna måste ändå sägas vara något av det mest oväntade som kan hända! Men mer om detta längre fram, vi måste börja från början och inte gå händelserna i förväg.
Vi hade hunnit värma upp med ”Le´et” och ”Grimmared” innan vi kom fram till Redbergsplatsen – men jag måste säga att något hänt med platsen, folktomt, mängder av träd och en total avsaknad av spårvagnar – hade elaka häxan varit framme och trollat bort allt? Nej, så var det inte. Av någon outgrundlig anledning hade en grusvägskorsning mitt ute i skogen fått namnet Redbergsplatsen, där började vi vårt sökande efter cacherna i serien Grusvägspolka.
Vi var nu nästan framme vid Stora Eksjön, där vi skulle ge oss på en serie på 17 burkar.
Turen började ganska tufft och vi var lite oroliga att det skulle gå åt mycket tid för att plocka denna serie.
Men efter dessa inledande utmaningar var terrängen inte längre lika problematisk, men flera gånger under vandringen tog det ganska lång tid att hitta burkarna. Vi började inse att målet på 84 burkar, som fanns på peg54321:s lista nog skulle bli lite svårt att uppnå. Men vi fick en fantastisk tur genom skogen denna varma vårdag – som snarast var en högsommardag! Jag var glad att ha en treliters vattensäck i ryggsäcken, vätskesystem på ryggen är fantastiskt bra.
Vi var lite förvånade över hur mycket myror det fanns i skogen, ändå hade ett gäng myrslokar gått fram genom skogen bara för några dagar sedan! Hade dom med sig egen myrmatsäck tro!
Finalen på den långa serien kunde vi inte plocka – vi får återkomma till vintern! Nöjda efter denna uppvärmningsvandring gav vi oss på lite ströcacher innan nästa vandring skulle påbörjas.
Nästa vandring skulle bli utmed ”Myrslokarnas halv mil #1”. Där är det viktigt att följa den gula markeringen, på cachesidan finns denna information:
Det är viktigt att ni följer GUL MARKERING noga. Detta är ingen ”vanlig” slinga där man slött kan traska på och förvänta sig att man kommer tillbaka till starten. Detta är tvärtom vad man är van vid, detta är ingen slinga utan ett galet hopkok av åttor, snirklar och piruetter.
Nä det är inget skämt. Så var lite på alerten.
När det kommer en GUL med en pil på, följ då pilen. Ni kommer att känna igen er mer än en gång där ni går.
När vi nådde fram till ”Myrslokarnas halv mil #3” fick vi problem, liksom tidigare jägare haft. Vi sökte länge, vi gick till och med så långt att vi delade upp området i sektorer och sökte systematiskt av området! Efter ett samtal till cacheägaren kunde vi konstatera att burken var borta och vi fick ge upp och fortsätta mot nästa burk. När vi nått fram till nummer 8 i serien hör vi ett motorljud….. En fyrhjuling närmar sig snabbt bakifrån!
Det visar sig vara herr Myrslok som gett sig ut på en underhållsrunda, i handen höll han burk nummer 3 – otroligt – burken kom ikapp oss i händerna på en Myrslok! Det kallar jag en oväntad händelse!
Stort tack för denna fantastiska service!
Slutligen hade vi arbetat oss igenom seriens samtliga 17 burkar. Mot slutet började Ingabos GPS bete sig lite märkligt, den angav nolla bortåt hundra meter från den plats där burken låg, i sådana lägen är det bra att vara flera! Tydligen berodde det på att batterinivån var låg, men när Coloradon fått mat började den bete sig mer normalt igen – också detta kändes som en lite oväntad händelse.
När halvmilsvandringen var avklarad åkte vi en bit för att inleda vandringen ”Dräggsjön runt”. Det blev åter en fin skogsvandring, dock utan några direkt oväntade händelser!
Peg54321 hade inte fått nog av klättring, han vill absolut att vi skulle gå till ”MGCC:s Lucka #21 ”Ding dong merrily on higt””, och den som gillar att klättra i träd blir inte besviken på denna julgran.
Vi fick ytterligare några kilometers skogsvandring kring sjön, bitvis på rejält igenvuxna stigar.
När vandringen var avklarad blev det ytterligare några loggar, vi hade nämligen med oss en cachare som närmade sig 10 000 – jsson!
Den 10 000:e loggen skrevs vid ”Skene Waterfall”. Ett stor hurra och 10 000 gratulationer på denna stora dag!
Halléns Geocachingäventyr 
Så fina bilder. Sju strömmar och skylten var finast. Kopparödlan var lite krypig
Var ju tvungen att hjälpa er lite, ni är ju inte så vana cachare så lite hjälp på traven kan ju vara bra, så att ni inte tappar sugen 😉
Skämt å sido, hade lite tid över så det passade bra med lite maintenance. Sedan är det ju alltid kul att träffa trevliga cachare.
Har även ett kort på förbudsskylten jag med, tycker den är underbar. Sonen blev lite förbryllad när jag informerade honom om att inte ens hästar och hundar får köra motorfordon i terrängen i Torestorp.
Ett stort grattis till Jsson. Imponerande.
Ännu en trevlig berättelse och ett tips till framtida vandringar.