Frösön – burkjakt och fornlämningsfrossa

Vid Östersunds turistbyrå stod min geobike och väntade. Den hade få likheter med de cyklar som hyrdes i Sölvesborg, denna gång var det mer växlar än man kunde räkna på fordonet, riktigt grova hjul dessutom. Jag rullade nedför backarna mot vattnet och upptäckte snart att bromsarna nog inte var riktigt i toppskick, ett vanligt problem på hyrcyklar, det blev till att se sig för innan turen gick nedför brantare backar! Jag hade på långt håll sett bron över till ön, men den visade sig bara var för bilar, inga fotgängare och inga cyklister angav skyltarna. Jag misstänkte givetvis att det fanns en alternativ väg, men skylten som visade på var GC-väg skulle finnas pekade åt vänster, sedan ingen mer skylt. Det kanske inte behövdes någon skyltning enligt principen ”alla vet ju var bron är”. Efter detaljgranskning av min karta hittade jag en tunn linje över vattnet och styrde cykeln dit, där plockades en burk, sedan en halvvägs över och sedan var jag över på Frösön.

Det finns gott om burkar på Frösön av högst olika utförande och svårighetsgrad. Det finns ingen trail, mer än möjligen ”Hibbstat” serien med el-tema. Det var bitvis en fördel med en cykel för att klara av transportsträckorna, men ön var mer kuperad än jag anat, riktigt brant på sina ställen.

Får erkänna att jag ledde cykeln uppför backen….

Flertalet burkar hittades, en del efter långvarigt letande, medan andra var bike-in-and-log. Utsikten över Storsjön och Östersund var bitvis bedövande vacker denna soliga höstdag.

Överallt på Frösön hittar man lämningar från äldre tider. Länets enda fornborg finns på ön liksom Sveriges nordligaste runsten.

Efter några kilometers trampande kom jag fram till Frösö kyrka. Kyrkan liknar många andra från medeltiden, vit och med klockstapel utanför. Men denna var jag faktiskt intresserad av! Under kyrkan hittades vid en utgrävning 1984 något otroligt, stubben efter en björk och runt den mängder av skelettrester efter djur – en forntida offerplats hade hittat rakt under kyrkan! Benen var från björnar, älgar, svin, får, getter, nötkreatur, ekorre, häst, tamhöns, tjäder, laxöring, gädda med mera. Benen kan man se på Jamtli, ett givet besök även för mig men det fick vänta tills i morgon. Lite förvånad var jag nog över att det inte fanns någon cache som uppmärksammade den märkliga kyrkan med offerplatsen. Dessutom finns det två vikingatida högar inne på kyrkogården. På den kristna delen av kyrkogården står gravmonument över Wilhelm Peterson-Berger och Aksel Lindström. Kanske finns det någon myst eller multi som uppmärksammar platsen, men bland traditionella finns ”2:a advent Jämtland” som närmsta cache vid kyrkan.

Vikingatida gravhögar inne på kyrkogården.

Geobiken fick vila en liten stund medan jag travade runt och tittade på fornlämningar! Trots allt hade jag ju fått två timmars gratis parkering…

Efter detta kulturella inslag fortsatte jakten på burkar. Men överallt möttes man av det storslagna landskapet, då blir burkarna något av en bisak. Flertalet burkar gick fint att hitta, men vid ”Samling vid pumpen?” var det jag som gick på pumpen. Trampade dit med en kaxig attityd, men fick ge mig av med svansen mellan benen. Säkert en listig burk, men allt jag hittade var en burk som glatt annonserade att det inte var burken…

Men som alltid, även vackra dagar har ett slut. Det började bli dags att återvända till centrum för att återlämna fordonet och få lite mat efter 38,66 kilometers trampande och vandrande. Summan för denna första dag i Östersund blev 34 hittade burkar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s