Det sägs att Lerum är mer än man tror, kanske är det så även med Hulanområdet? Det är ett området som bär på flera små hemlighetsfulla burkar, väl dolda bland stock och sten! Länge har jag tänkt mig ut till Hulan för att klara av den serie burkar som funnits där sedan i juni i år, men det har alltid varit något annat som ”stört” på helgerna. Idag skulle det dock bli av, jag drog iväg mot Sävenäs station innan solen hunnit gå upp. På vägen passerade jag en annan cachingbas men där låg jägarna och sov, det var åtminstone mörkt, antagligen utslagna av gårdagens event. Snart var jag vid den lilla stationen och tåget kom på utsatt tid, tolv minuter senare var jag vid Aspenäs station och kunde börja gå upp mot ”Hulan 1” som var mitt första mål för dagen. Den lilla skogsvägen är inte öppen för trafik, faktiskt är även cyklar förbjudna där! Men det hindrar givetvis inte att man går på vägen och efter några hundra meters ytterligare promenad var jag framme vid burk numer ett på min lista. Där fick jag ägna en hel del tid åt att finna cachen, min gps kunde inte bestämma sig och jag fick utslag som gav mig ett sökområdet på 30 gånger 30 meter! Det är nästan otroligt att man då hittar burken! Jag övergick från att lita på maskinen och istället lita på min cachingnäsa och det visade sig fungera utmärkt denna gång och snart var den lilla burken i min hand.

Även nummer två i serien var snyggt utformad men gick något snabbare att hitta. Värre var det med nummer tre, där körde jag fast och fick efter en halvtimma ge mig iväg mot fyran istället.
Resterande burkar i serien kunde alla hittas utan några större svårigheter, många var riktigt snyggt utformade!
När jag nått fram till nummer tio i serien, vid en utfodringsplats, var det dags att även utfodra Hallén.

Men lite mat i magen och en logg till i gps:en var det läge att gå tillbaka mot den trilskande trean i serien. På min väg genom skogen ser jag en cykel lutad mot vägkanten och en man som snurrade runt inne bland granarna vid Hulan 7. Det visade sig vara OPPOWER som var ute på jakt. Vi fick en trevlig pratstund och det visade sig att han hittat nummer tre, jag hade varit någon centimeter från att ta den tydligen. Med den extra hinten rådde det inte någon tvekan om var burken skulle vara, jag tog mina längsta älgkliv och några minuter senare var burken hittad och informationen noterad.
Formeln för att räkna ut finalens plats var föredömligt enkelt utformad, det uppskattas alltid! I högsta Hallénfart bar det så av mot finalen och det dröjde inte länge innan jag kunde slicka i mig även den! Åter en riktigt snygg burk som fick avsluta denna kreativa och väl genomtänkta serie.

Dagens lilla tur resulterade i tio traditionella och en mysteryfinal samt en riktigt skön skogsvandring och behaglig tur med pendeltåget.
