Söndag morgon åt vi en fin frukost på hotellet och gick därefter ut på vårt äventyr. Vi gick några kilometer genom Belgrads gator.
Det dröjde inte länge förrän vi hade nått fram till den första burken, den hittades blixtsnabbt och därmed var mitt 30:e land loggat! Det måste väl ändå vara värt att fira?
När dessa två burkar var loggade tog vi det långa benet före för att förflytta oss mot en närbelägen biluthyrning.
Vi fick snabbt och lätt ut bilen och började vår förflyttning ut från Belgrad i sydlig riktning.
Allt man hört om livsfarliga vägar på Balkan med fartfylld trafik visade sig vara rejält överdrivet, det var ju knappt någon trafik ute! Den trafik vi mötte var dessutom lugn, faktiskt lugnare än i Sverige – det var oväntat! Utan någon rast eller burkloggning körde vi genom Serbien mot den bulgariska gränsen. Det var endast en bil framför oss så det var inte någon lång väntan, men väl ett litet förhör innan vi blev insläppta i Bulgarien. ”Turister? Den här årstiden?” undrade den förbryllade kvinnliga passkontrollanten när vi anlände, vi tror hon hette CARINA… Hon köpte inte riktigt vår historia om att vi var på väg mot Vidin för att titta på slottet där. ”Där finns inget att se, varför kommer ni inte tillbaka till våren istället?” undrade hon, det var nästan så man trodde att hon ville köra ut oss igen! Slutligen kom vi igenom kontrollen och rullade mot Vidin på nästan helt öde vägar. Vi hade alltså uppgett rätt mål, men det var naturligtvis inte hela sanningen, vi tänkte oss nämligen en bit till. Alla utom Ingabo saknade nämligen en logg i Rumänien och från Vidin utgår nämligen en färja över till nästa land. Lite oroade var vi dock över uppgifter på nätet om att det var långa väntetider vid färjan. Lyckligtvis stämde inte dessa rapporter så fyra glada cachare gick ombord på färjan efter att ha betalat de 3 Euro som turen kostade.
På den rumänska sidan väntade en synnerligen vänlig gränskontrollant som önskade oss välkomna till Rumänien. Man kunde önska att det fanns fler gränsvakter av det slaget, då skulle världen bli än trevligare! Vi tog oss med raska steg ut från gränsområdet och siktade in oss på dagens första burk!
I ett slitet och nedgånget parkområde letade vi snabbt upp ”Moments in history #2: Independence Day”. Överallt fanns monument från kriget 1877 som gav Rumänien självständighet från det Ottomanska riket. Ryska och finska trupper var aktiva i kriget och hjälpte till att slutligen säkra rumänsk seger.
Efter framgångsrik loggning tog vi en liten promenad i närområdet i väntan på att färjan skulle anlöpa hamnen och föra oss tillbaka mot Bulgarien.
När vi åter klev iland väntade Ingabo vid bilen och vi gav oss av för att leta upp den första burken i Bulgarien.
Efter en eländig DNF vände vår lycka och vi tog oss mot ”Antim I” där vår lycka vände och vi fick en logg även i Bulgarien.
Mörkret började nu sänka sig över landet och vi klev in i bilen för att åter färdas i riktning mot Serbien. Vi tog oss utan problem över gränsen. I den lilla orten Jagodina hade vi upptäckt ett mindre kluster av burkar som givetvis skulle loggas.
När vi vände blicken mot cachen ”Park” gjorde vi som vanligt och tittade efter senast loggar. Märkligt nog fanns bara published loggen, inget annat, kunde detta betyda att den var ologgad? Pulsen ökade, jägarinstinkterna tog överhanden och likt en flock lejon kastade vi oss mot vårt byte. När burken öppnades och loggremsan rullades ut visade det sig att den var blank, vi hade lyckats plocka en FTF i Serbien – vilken lycka!
Fyllda av segerrus gav vi oss nu av mot Belgrad igen. Innan kvällen avrundades gav vi oss av mot ett stort TV- och utsiktstorn i Belgrads utkanter. Där blev det en del burkar loggade samt närkontakt med traktens hundar som faktiskt försökte attackera bilen! Lyckligtvis störde inga hundar burkjakten men nog fick man hålla ett vakande öga för att undgå att bli anfallen av någon best som kunde komma rusande ut ur mörkret.
Efter att ha erövrat tre nya länder och fått ytterligare en FTF utomlands kunde vi nöjda återvända till hotellet vid ett tiden på natten och kunde njuta av några timmars välförtjänt sömn innan måndagens äventyr skulle inledas. Vi var långtifrån nöjda, det fanns fler länder som väntade några timmars bilfärd bort!
Halléns Geocachingäventyr 