Råda PowerTrail

En mindre PT publicerades i närområdet för drygt en halv månad sedan, men hittills har jag inte haft tillfälle att bege mig ut på jakt efter seriens 18 burkar. Idag söndag, en strålande höstdag, var det inbjudande att dra på kängorna och kiva iväg i bästa Hallénfart genom skogen. Jag tog vägen genom Delsjöområdet. Där passerade jag ett kort stycke från en helt ny cache, som skulle komma att publiceras flera timmar efter att jag passerade. Sånt är ju något irriterande….

Efter 9,5 kilometers promenad nådde jag fram till den första – eller snarare sista – cachen i serien, nummer 18. Redan på långt håll såg jag en cyklist vid platsen i en knallgul jacka, han cyklade vidare innan jag hann fram. Det visade sig vara swecon som jag hade framför mig. Vid detta första stopp fick jag leta en stund då jag envisades med att söka för nära GC-vägen och dess björkar, ett bättre träd, med cache, väntade lite längre in!

Kollega på GC vägen? Tyvärr kunde jag inte riktigt avkoda signaturen i loggboken, men det lär visa sig vem det var!

Kollega på GC vägen? Tyvärr kunde jag inte riktigt avkoda signaturen i loggboken, men det lär visa sig vem det var!

När detta första elddop var avklarat rullade det på utmed trailen, #17, #16, #15, #14, loggades alla snabbt och lätt.

Råda

Segel på Rådasjön.

Segel på Rådasjön.

Mellan #13 och  #12 ligger fram till ett område med äldre bebyggelse. Det kanske idag ”bara” ser ut som hästgårdar, men här finns en historia att berätta:

”Bebyggelsen vid Helenedal omnämns första gången år 1815, men då kallades platsen för Korsvägen. Ganska snart ändrades namnet till Helenedal. Möjligen har platsen uppkallats efter timmerhandlare Jonas Lundgrens fru Elin Hansdotter.
År 1831 kom timmerhandlare Johannes Larsson från Blommaskog i Lerum till Helenedal. Johannes blev ägare och fick fastebrev på gården år 1847 och år 1862 köpte han till en del av Mölndals Norgård, som lades under Helenedal. Det var under tiden som Johannes var ägare som man började kalla stället för ”Blommaskog” efter platsen som Johannes kom från. Namnet används ännu på den vik av Stora Delsjön som ligger närmast Boråsvägen.
Helenedal var en av de större gårdarna, där resande kunde få nattlogi, bete till hästarna, kaffe och skorpor till kusken. Det fanns även möjlighet att köpa brännvin på Helenedal. Delar av det nuvarande boningshuset på Helenedal är byggt i kraftigt timmer och härstammar från 1840-talet. Det är alltså delvis samma hus som det där de resande övernattade under 1800-talet. Fram till år 1915 låg alla ekonomibyggnaderna på samma sida av vägen som boningshuset. Det året köpte Melcher Lyckholm Helenedal. Han lät riva de gamla ekonomibyggnaderna och uppföra de stora byggnader som idag kan ses på väster sida av vägen. Det blev en för sin tid mycket modern gård med eget mejeri, inbyggd gödselstad samt nytt stall, lada samt ladugård i sten. Sedan år 1962 finns det endast ridhästar på gården.” (Källa: Hallén, P., Storstadens utmark. Delsjöområdets historia under 10 000 år. Göteborg 2007.)

Nära #11ligger gården Korsslätt, som fått sitt namn av den närbelägna korsningen. Här fanns förr torpet Högberg, som hade namn efter den första torparen på platsen. Efter laga skifte omvandlades torpet till en riktig gård.

Vid #10 ligger ännu Månstorpet, idag med den nya GC-vägen tätt tryckt mot husets väggar. Torpet omnämns redan på 1810-talet och då skall det ha varit en krog på platsen dessutom. Idag finns ingen krögare här, bara hästar och en ”varning för hunden” skylt.

Månstorpet

Ett kort stycke längre fram går vägen under motorvägen, där hittas #9 i serien. Där ser man idag inte några spår från äldre tider, men på platsen låg tidigare Bratteklev:

”År 1814 flyttade Jöns Larsson, född år 1768 i Härryda in på det nybyggda Bratteklev tillsammans med sin familj. Jöns hade köpt en bit mark här utmed landsvägen från Lackarebäcks gård. För Jöns som var trähandlare var inte detta någon avlägsen plats utan en idealisk plats att bo på. Han kunde vid Bratteklev fungera som mellanhand mellan skogsägare i Härryda-Landvetter och köpare i Göteborg. Huset som Jöns uppförde var i två våningar och långsmalt till formen. På motsatta sidan av landsvägen låg ladugården men jordbruk och boskapsskötsel var troligen bara en biinkomst för dem som var bosatta här. Läget vid landsvägen var inte bara lämpligt vid affärsresor mellan skogsbygden och Göteborg utan också för att hålla en mindre krog och rastställe för de förbiresande. Under tidigt 1900-talt var även isupptagning på Långvattnet en lönande sysselsättning. Isen såldes till bryggerierna i och omkring Göteborg.
De sista invånarna lämnade Brattekleven på 1920-talet och boningshuset brann ned omkring 1930 efter att en luffare hade varit vårdslös med elden. Några år därefter raserades ladugården i en storm och bråten efter byggnaden blockerade delar av Boråsvägen i flera dygn.” (Källa: Hallén, P., Storstadens utmark. Delsjöområdets historia under 10 000 år. Göteborg 2007.)

Bratteklev

Nu var det en bit att gå mot #8 och på vägen passerades bland annat min egen cache ”Avrättningsplatsen”. Där såg jag swecon försvinna in mellan träden. Jag valde dock att fortsätta min vandring för att så snabbt som möjligt klara av serien. Cacherna #7 och #6 vållade inte några problem, sedan bar det av in mot Delsjöområdet. Nr 5 visade sig ligga rakt utanför det gamla Jonstorpet, en plats med en lång och spännande historia!

Jonstorpets tomt.

Jonstorpets tomt. Nära #5 i Råda PT.

Ett kort stycke vid #4 kom jag fram till en av mina favoritplatser, hällkistan och kolerakyrkogården, därifrån utgår även en av mina egna mystar.

Hällkistan, "Kung Rings grav".

Hällkistan, ”Kung Rings grav”.

Kolerakyrkogården

Här finns rikligt med historia både synlig och troligen ännu mer dold i jorden! Men, idag var jag på PT och fick hasta vidare mot #3. Den plockades utan några svårigheter, men burken kan nog ha vissa svårigheter att överleva är jag rädd. Vid #2 fick jag en vy över den gamla Kanalen som bidragit till att tömma Gunla mosse på vatten, därmed har odling och senare golfspel blivit möjlig på platsen.

Kanalen liknar en vanlig skogsbäck men är grävd av människan för att föra bort vattnet från Gunla mosse.

Kanalen  vid ”2 i Råda PT liknar en vanlig skogsbäck men är grävd av människan för att föra bort vattnet från Gunla mosse.

Turen avslutades nere vid Skår med loggandet av #1 i serien, därefter återstod endast vandringen tillbaka hem mot cachingbasen.

Dagens tur i härligt höstväder gav 18 ny loggar och en vandring på 21 kilometer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.