Dags för avfärd! TMR68, bgr01 och Hallén slog åter följe på en tur söder ut mot årets upplaga av Skåneträffen som hölls i trakten av Höör. Vårt mål denna fredag var inte främst mängd cacher utan att fylla några hål i våra kommunkartor. Där hade vi givetvis mycket god hjälp av Project Geocaching för att fastställa vilka områden vi var ”tvungna” att besöka. Vi saknade alla Höganäs, Skånes svar på Afrikas horn… så det var ett av de givna stoppen under resan mot Höör. Jag fick även säkrat Bjuv samt senare under resan Sjöbos kommun.
Vi arbetade oss igenom det vackra skånska landskapet och plockade burk efter burk.
Vi fick även se baksidan av övergivna platser.
Samt en och annan skylt givetvis.
Givetvis kom vi också till platser som hade en rik historia. Vid cachen ”Trollhögen” finns det en hög där trollen en gång haft sin boning, sägs det. Högen är 25 meter i diameter och 3 meter hög. Det finns en berättelse om fru Anna Rosensparre, hustru till Anders Stigson Thott, som en dag gick upp på kullen för att speja efter sin man då hon försvann! Det är en mycket dramatisk historia som är för lång att återges på denna blogg, men om du är nyfiken rekommenderar jag att du går in via denna länk och läser ”I trollens våld” via Projekt Runeberg. Det slott som ligger intill Trollhögen heter Trollenäs, ett 1500-tals slott som byggts om till sitt nuvarande utseende under 1800-talet. Dess historia började givetvis inte på 1500-talet, platsen Näs som den hette före 1768, har varit bebyggd allt sedan 1368. Det var den danska ätten Thotts stamgods och den hade anlagts så på en plats där det gick att utnyttja Saxåns vatten som en naturlig vallgrav. Idag ägs slottet av familjen Trolle och är ett intressant exempel på hur man kan skapa en legend kring både hus och släkt! (Bedoire, B., Svenska slott och herrgårdar – En historisk reseguide. Stockholm 2006. s. 81) Slottet har givetvis också en egen hemsida.
När vi närmade oss Höör stannade vi till vid cachen ”En Lysande Ek”, en burk som krävde stege, men det var egentligen inte det som jag var mest intresserad av, det var givetvis runstenen. Varken på platsen eller på cachesidan fanns någon information om runstenen, men då vänder jag mig istället till Riksantikvarieämbetets Fornsök.
Runstenen är en märklig sak som kan tyckas vara ålderdomlig men den är faktiskt från 1800-talet! Följande text får man via Fornsök:
Sten må till minne tala om den \ som odlat dessa fält från vilka\och än mer från vänner döden för \ tidigt (bort)ryckte, I. I.Lindekvist. \Under marknivå lär finna Georgskorset och årtalet 1846.Enligt excerpt handskiven, undertecknad P. J-N, skall i röset där runstenen är rest finnas en verklig runsten.
En stund efter framgångsrik loggning vid den lysande eken rullade vi in vid Åkersberga och vårt boende de kommande två nätterna.
Våra rum var redo, riktigt fina rum dessutom! Vi lastade av vår lätta packning och gav oss sedan iväg mot den så kallade Grottbyn där kvällens grillevent skulle hållas. Där möttes vi av arrangörerna och det var många bekanta ansikten i mängden, det var ändå 5:e Skåneträffen för min del så landskapets främsta burkjägare har jag lärt känna.
Borden invid grottorna fylldes snart av geocachare från när och fjärran.
När vi var mätta och nöjda på sociala aktiviteter så återvände trion till Höör för att börja med kvällens burkjakt. Det blev först ett försök invid ett stort träd utanför vårt hotell, men där lyckades vi inte denna kväll. Däremot underhölls vi av ett par gräsänder som vankade av och an på övergångsstället!
Det blev en liten runda bland ortens sevärdheter, bland annat en mystisk gångtunnel som inte hade någon början och inte något slut.
Det blev sedan många timmars caching då vi bland annat träffade på Pia Potter vid Oasen i Höör.
Denna dags äventyr avslutades med att vi tog med specialutrustning för att logga ”FN-yxa 14 – Långeman”, det var närmre 23-tiden vilket var en lämplig tidpunkt för denna burk! Därefter drog vi oss tillbaka till hotellet för lite vila inför den stora eventdagen.
