Team H I T (Hallén – Ingabo – TMR68) gav sig åter ut på en burkletarrunda under lördagen. Vi hade denna gång siktat in oss på trakterna kring Uddevalla där det fanns ett antal vandringsslingor som verkade lockande i det vackra sommarvädret. Vi inledde med ”Åsebyrundans” 18 burkar.
Inledningsvis gick turen ute i skogsterräng men ganska snart blev det till att gå utmed små men mycket trafikerade vägar. Burk efter burk hittades utan större problem, det var endast cachen ”Åseby”, som inte tillhörde själva serien som vi inte hittade trots ett långvarigt sökande bland gamla hinkar och ölburkar!
Om ni undrar över rubriken på dagens inlägg så kan den härledas till ”Åsebyrundan 9″, en helt vanlig cache som sitter på en skylt. Det fanns dock två extra försvarslinjer till denna burk, ett taggtrådsstängsel och ett elstängsel. Jag försökte gå över där det såg lättast ut men trots långa vandringsbyxor och en viss marginal till tråden fick jag en rejäl stöt, den värsta jag någonsin fått av ett elstängsel. Det tog mig flera minuter att återfå någorlunda normal känsel i benet igen – en verkligt chockerande händelse….!
När även finalen var avklarad rullade vi vidare mot ”Vätterundan”. Det är med viss fruktan som man ger sig på rundor där det sägs vila en förbannelse över trakten! CO skriver följande i beskrivningen ” Enligt legenden bor det en Vätte på det berg ni går runt. Som ni vet har Vättar en luva som gör dem osynliga. Denna Vätte blev illa behandlad av några gårdsfolk för länge sedan och har därför förbannat trakten. Om man inte är väl med honom kommer han med eld. Flera hus har brunnit i detta område de senaste 200 åren! Så när ni loggat denna runda glöm inte att tacka Vätten för att ni besökte hans berg!”
Under vandringens inledning såg vi dock inte några vättar men väl en del ganska uppseendeväckande träfigurer!
Flertalet burkar i serien kunde vi hitta utan problem. Det var endast nummer 5 som vi misslyckades med att hitta.
Då och då tyckte jag mig ana små luvor ute i skogen, men jag måste väl ändå se i syne, tänkte jag. Men så uppenbarade sig något framför mig – ett stort tack till Vätten för denna fina lilla runda!
När vi återvände till parkeringen var där fullt av badmugglare, vi såg nog lite udda ut i vår tunga friluftsutstyrsel jämfört med alla (nästan) nakna personer! Vi lämnade nu vättarnas land och åkte norrut för att leta upp fler burkar. Givetvis blev det några stopp utmed vägen bland annat ”PORSEN” som vi misslyckades med vid ett sent kvällsbesök här år 2012, men idag gick det bättre och efter en stunds letande var burken funnen.
Vi närmade oss nu dagens tredje vandringsslinga – ”Usk Spåret”. Det var inte framgångsrikt hela vägen utmed detta spår då det fanns cacher som satt högt upp och dessutom var fast monterade så att det inte gick att använda metspöt. Alltid lite trist att behöva lämna burkar, men när man inte klarar av uppgiften så är det självklart enda utvägen.
Den långa Usk rundan med några bonusburkar tog lite tid att genomföra och därmed var vandringsdelen av dagens cachingtur avslutad. Vi rullade nu ut på vägen och tog sikte på ”Hoganesträckan” som inte längre verkar vara komplett men vi fick ändå ytterligare några burkar samt lite bonuscacher kring Hoganesträckan.
Det hann bli mörkt innan dagens sista cache ”Gräfsnäs” blev loggad. Därefter återvände vi hem till våra cachingbaser och då hade klockan nästan hunnit bli 23 på lördagskvällen. Vi hade då hunnit med 20 kilometers vandring denna dag, mycket bilåkande och loggande av 67 burkar, det fanns anledning att vara nöjd med denna synnerligen trevliga cachinglördag!
Halléns Geocachingäventyr 