Onsdagen den 21 oktober innebar en ny utlandsresa (arbetsresa), men inget nytt land denna gång. Turen gick från Landvetter till Bryssel därifrån skulle resan gå vidare med tåg mot Antwerpen, men som ni vet händer det alltid något oväntat. Stationen under flygplatsen i Bryssel var stängd, det var någon som kastat sig ut framför ett tåg så allt skulle stå stilla i flera timmar. Jag fick därför leta upp en buss som kunde ta mig den korta sträckan till Leuven, bussen åkte dock omkring som en förvirrad mugglare så den korta sträckan tog en timma, därefter hamnade jag på ett långsamt pendeltåg så hela resan från flygplatsen till Antwerpen tog närmare 2,5 timmar istället för 30 minuter! Lyckligtvis hade jag denna dag inte någon tid att passa, men det kostade mig cachingtid givetvis vilket är bedrövligt!
När jag kom fram till Antwerpen avlämnades packningen på hotellet och därefter ville jag utnyttja det sista av dagsljuset till lite burkjakt. Jag började med en av cacherna intill hamnbassängen ”Het Mas” (vilket inte har med dalarna att göra…) Intill den fina kranen ligger det stora museet MAS (Museum aan de Stroom) där jag skulle spendera mycket tid de kommande dagarna under Sound Toll Registers Online
conference 2015. Ännu var det dock inte dags att gå in i möteslokalen utan tid att treva och känna sig fram under kranen för att hitta en micro, den hittades oväntat snabbt och den första burken i Antwerpen var därmed säkrad.
Med god Hallénfart gick jag därefter in mot stadens vackra medeltida centrum, en njutning att gå på de smala gatorna fram mot den stora katedralen. Nu undrar ni säkert om Hallén var på väg dit för någon slags religiös ritual och det stämmer väl på ett sätt, det var en virtuell cache från juli 2002 ”And Glory of Antwerp”som lockade mig till platsen (förutom att det alltid är intressant att besöka byggnader som har en hög ålder, i detta fall dryga 800 år).
Efter att hittat svaret på gåtan vid katedralen gick jag bort mot det stora torget och fick där se det storslagna rådhuset med kringliggande byggnader.
Ett kort stycke från detta vackra torg ligger Sint-Anna tunnelns, en konstruktion som öppnade 1933. Den är till för gående och cyklister och därför finns det både en hiss och en rulltrappa – som är byggd av trä… Själva tunneln ligger på 31 meter under havsnivån och där nere finns det en (två) cacher att hitta: ”Deepest Cache of the World – Rechteroever”. Jag tog rulltrappan ned till den djupaste nivån för att inleda sökandet.
Det var en synnerligen mugglartät plats, mängder av snabba cyklister som helt klart körde snabbare än de tillåtna 5 kilometerna i timman som gällde i tunneln…. När jag höll på att ta fram burken kom en hel grupp fotografer (!!), det var då enklast att berätta och det visade sig att mugglarna kände till geocaching och var riktigt vänligt inställda, deras aktivitet visade sig vara utmärkt för att dölja vad jag höll på med.
Ett misstag jag begick var att inte se efter om det fanns en cache i andra ändan av tunneln – vilket det gör, kanske ett uppdrag för morgondagen?
Jag återvände upp till ytan igen efter denna djupdykning och hann med att få en logg på cachen ”‘A’ntwerp (För Turisterna)”, passande med en cache med någon form av koppling till Sverige!
För att vara någorlunda pigg inför torsdagens möte fick jag nu avbryta och styra stegen mot hotellet igen efter att ha hittat fyra burkar. Det fick bli kvalitetscaching snarare än kvantitetscaching i Antwerpen.
Halléns Geocachingäventyr 