Stupet fick mig inte på fall

Den nionde januari 2016 pulsade jag genom nyfallen snö genom de östra delarna av Delsjö-Kåsjöområdet med ett metspö i handen för att ta hand om ”A Tribute to ”Höztlöv””, där råkade jag ut för ett litet missöde och mitt teleskopsspö rev loss en bit av huden på handen och jag blev ofrivilligt blodgivare! Genom den snötäckta skogen och med handen hjälpligt åtgärdad, tur att 1:a hjälpen utrustning ligger i ryggsäcken, tog jag mig genom skogen fram till ”Stupet”. Där letade jag då länge utan att hitta burken. Sedan dess har denna burk legat och retat mig. Dessutom är berget där den ligger och ruvar synligt från min cachingbas så var och varannan dag har jag tyckt mig se en grön burk hoppa fram bakom en tall, bara för att snabbt försvinna igen. Så fort jag satt mig vid datorn, med ryggen mot berget, känner jag hur burken visar sig och ropar – du kan inte ta mig….

Plågan måste få ett slut, burken måste lära sig veta hut! Inte en dag till skulle burken få leka sin retsamma lek.

Utsikt

Idag skulle det ske, ryggsäcken rustades med alla tänkbara hjälpmedel och en (1) endast en burk stod på listan, men den skulle hittas idag.

Med god Hallénfart tog jag mig österut, in i Partilles skogar och upp mot bergen ovanför Puketorp med gps:en inställd och geopennan vässad. Stigen slingrade sig upp på berget och snart var jag framme vid nollpunkten. Där började jag leta där det fanns en del avbrutna grenar, men rotandet gav inte något resultat. Jag gav mig då längre ut mot stupet och insåg att det gällde att inte ens ta ett halvsteg bakåt från där jag stod – då hade det varit slut på Halléns Geocachingäventyr för all framtid! Efter att ha tagit mig runt och delvis igenom en tall med tillhörande grenar på ett något riskabelt sätt valde jag att läsa igenom tidigare loggar. Där talade jsson om att hon hade ställt ned ryggsäcken och strax bredvid hittades burken som lyckligtvis inte hade åkt in för långt. Låt mig se var kan man bäst sätta ned en ryggsäck och var kan det finnas en plats där burkan kan åka in för långt? Efter några minuter hade jag hittat en sådan plats och där fanns även burken. Lyckan var stor!

Den trettionde april 2016 fick alltså plågan ett slut – jag fick dig – sa jag till burken och satte min signatur i loggremsan.

Burken är hittad

One comment

  • Vilken tur att det gick bra, hade varit en stor tragedi för hela geocachingsverige om något skulle hänt dig
    ta det försiktigt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.