Way Out West blinkar…

Långt ute i väster blinkar ett lockande ljus, som man egentligen helst skall undvika om man vill undgå att gå på grund. Det kan därmed tyckas vara ett självmordsuppdrag att bege sig till denna klippa långt där ute för att möta ett hiskeligt spöke, jordnära burkar där man lätt hugger i sten och andra utmaningar. Men denna mycket soliga och varma dag gjorde Hallén sällskap med Ingabo, jsson och Sigrún på en vattenburen tur där självaste Bellman förde oss way out west….

Det var inte många steg till dagens första Earth cache, Kvarts & Erosion på Vinga – Earthcache. Där fick vi studera den hårda ytan som vi gick på lite närmare och besvara ett antal frågor.

Därnäst väntade Vingas hiskeliga spöke! Jag hade en idé om vad svaret på frågan skulle vara redan när jag läste cachebeskrivningen och nog hade jag rätt. Alltid trevligt att se dess inskriptioner i berget som är en viktig del av denna lilla ö och dess historia. Därefter blev det en promenad över klipporna och genom de taggiga snåren mot den enda ologgade traditionella jag hade på Vinga, nämligen cachen Vinga.

Dagens sista cache blev åter en Earth cache, Vinga Fyr [porfyrit] – Earthcache. Den krävde något mer funderande och studerande av den mycket speciella sten som fyren är byggd av, och som även ön till större delen består av. Men vi löste med gemensamma krafter problemet. Ingabo rusade därefter iväg som en bergsget över klipporna mot två andra närliggande cacher som jag och jsson loggat tidigare, vi tog istället fram matsäcken och kunde njuta av vädret en stund i väntan på att vi åter skulle gå ned mot hamnen för att återvända till stadens brus. Mycket nöjda klev vi av båten vid Lilla Bommen för hemfärd efter en fantastisk liten cachingutflykt.