Geocaching vid Tjernobyl och Prypjat – STRÅLANDE

Frukosten på hotellet var verkligen överdådig så man behövde inte känna sig hungrig inför samlingen klockan kvart i nio på lördagen. Alla var fyllda av förväntan inför dagens besök vid Tjernobyl, någon kanske var lite kluven men den hårda kärnan var på ett strålande humör.

På slaget nio rullade bussen ut från hotellområdet och styrde åt nord. Det skulle bli en resa på nästan två timmar innan vi var framme vid gränsen till 20-kilometers zonen. Där väntar polisen för en gränskontroll av samtliga pass. Innan vi nådde denna ”gränspostering” gick det runt en lista på bussen med deltagarnas namn, födelsedata och passnummer. När jag såg mina uppgifter fick jag lite skrämselhicka, mitt passnummer var fel, helt fel, inte en siffra rätt! Jag gick omedelbart till vår guide och visade vad som hänt, men han sa då att det nog skulle gå ändå, han var 90% säker… men lite oroad blir man allt! Hur numret kunnat bli fel förstår jag inte, nu i efterhand har jag även kollat mitt mail till resebyrån och där var allt rätt och riktigt så det måste ha hänt något på vägen. När vi nådde kontrollstationen kom alla utom jag snabbt igenom. Mitt pass kollades, det tillkallades en polis med en extra stjärna på uniformen, det skrevs papper och stämplades mystiska remsor, sen var allt klart och jag kunde passera det rangliga vändkorset och möttes av jubel och applåder från 39 geocachare som väntade på mig!!

Vi kunde nu kliva in i bussen igen och passerade genom ett öde område med övergivna byar som skogen helt hade tagit över. Efter ytterligare några kilometer på vägen rullade vi in i orten Tjernobyl som fungerar som administrativt centrum för zonen. Där arbetar omkring 3 000 personer, polis, militär, skogsarbetare med flera. De bor inte där permanent utan arbetar en period och är sedan ute ur zonen en tid innan de kan komma tillbaka och arbeta igen.

I utkanten av orten mötte vi nästa monument, över alla de brandmän som kämpade med att begränsa skadan på kärnkraftverket. Inte en avundsvärd arbetsuppgift!

Några kilometer från kärnkraftverket stannade vi utmed vägen för att få möjlighet att fotografera det märkliga landskapet innan vi körde in i zonen där det råder fotoförbud(!)

Det lär ha tagits ett och annat foto även efter att guiden annonserat totalt fotoförbud, men det ser ni inget av på denna blogg(!). När vi nådde fram till en plats knappt 300 meter från reaktor 4 fick vi åter fotografera, men bara i en viss riktning mot den havererade reaktorn och absolut inte det ”hemliga” staketet eller den nya sarkofagen som man håller på att bygga strax intill reaktor 4.

Så här skriver NE om Tjernobylolyckan:

Tjernobylolyckan, allvarlig reaktorolycka 26 april 1986 i kärnkraftverket Tjernobyl norr om Kiev i Ukraina. Effekten hos reaktorn i block fyra ökade så att kärnbränslet till stor del förångades och grafitmoderatorn fattade eld. Flera explosioner inträffade, vilka bl.a. blåste bort taket och andra delar av reaktorbyggnaden. Radioaktiva ämnen, främst cesium (Cs-137) och jod (I-131), frigjordes och spreds över stora delar av Europa. En av orsakerna till olyckan var att den speciella typ av kärnreaktor som drabbades har en inbyggd instabilitet genom en positiv s.k. voidkoefficient. Om temperaturen ökar i reaktorn tenderar därför reaktoreffekten att öka. Trots detta ska en sådan reaktor normalt kunna drivas på ett stabilt sätt. Men reaktoroperatörerna gjorde allvarliga avsteg från säkerhetsföreskrifterna. Bl.a. stängdes säkerhetssystem med en kraftig effektökning och härdsmälta som följd. I och med att reaktorn inte var försedd med någon trycktät inneslutningsbyggnad (som fallet är med västvärldens reaktorer) kunde utsläppet av radioaktiva ämnen inte förhindras.

Inom en månad hade minst 30 personer dött av strålskador. Mer är 100 000 personer fick evakueras från omgivningen, bl.a. från staden Prypjat belägen ca 3 km från kärnkraftverket. Dessa och flera hundra tusen andra personer mottog stråldoser långt över det normala. Som en följd härav har en ökning av antalet fall av sköldkörtelcancer observerats. Stora områden med jordbruksmark blev oanvändbara.

I Sverige upptäcktes förhöjd radioaktivitet först vid Forsmarksverket på morgonen 28 april 1986. Sedan påvisades radioaktivt nedfall på flera håll i Sverige, främst i delar av Norrland; se cesium. Detta medförde inskränkningar i användningen av t.ex. bär, svamp och renkött. Under 2000-talets första årtionde har i genomsnitt 0,3 % av den totala renslakten kasserats på grund av för hög halt av cesium-137.

Tjernobylolyckan ledde till en förnyad diskussion om avvecklingsprogrammet för kärnenergin; se kärnenergifrågan. Trots olyckan i reaktor fyra fortsatte Tjernobylverket att producera el fram till 15 december 2000, då den sista reaktorn togs ur drift för gott.

Källa: Tjernobylolyckan. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/tjernobylolyckan, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-03-06.

En kort stund senare klev vi in i bussen igen och körde genom den ”röda skogen” som träffades direkt av det radioaktiva molnet vilket dödade alla träd. Idag har en ny skog vuxit upp men det är inte hälsosamt att ta en skogspromenad i området! Jag var ganska nöjd med att det låg snö över den radioaktivt smittade marken, det minskade risken att få elaka partiklar på sig! Dessutom minskade snön strålningsdosen. Våra kärnkraftsexperter med egna mätare konstaterade att vi ändå utsattes för strålningsvärden som var 10 gånger de som vi normalt får i Sverige.

Åter klev vi in i bussen och åkte mot den övergivna staden Prypjat knappt tre kilometer från olycksplatsen. Där fick vi åter lämna bussen för att gå på en rundvandring i spökstaden, en gång en Sovjetisk modellstad som skulle visa vad kommunismen kunde uppnå.

Rundturen i Prypjat närmade sig nu det berömda nöjesfältet som skulle öppna bara någon dag efter att olyckan inträffade. Jag hade nog väntat mig en något större anläggning, det som fanns var en karusell, radiobilar och ett pariserhjul.

Nöjesfältet var en viktig punkt på vår rundtur, inte bara för fototillfället. Långt viktigare var att vi höll ett event på platsen, ”Sönderfall”.

Förutom eventet fanns här även en Earth Cache ”Bennies Blowout Battle”.

När eventet var avklarat och alla mätningar utförda fortsatte vi vandringen genom den spöklika staden.

När vi gått en stund på de öde gatorna fick vi oväntat möjligheten att gå in i en av byggnaderna. Det var i skola nr 3 som tydligen ansågs tillräckligt säker. Annars är husen numera inte möjliga att besöka på grund av akut rasrisk.

Efter ytterligare en stunds promenad nådde vi åter till bussen för att åka mot matsalen i staden Tjernobyl där vi äntligen skulle få något i oss. Frukosten hade varit klockan sju och nu närmade sig det tre på eftermiddagen. Alla var alltså något hungriga. Vi rullade fram till en något förfallen och anonym byggnad.

Innan maten var det obligatorisk handtvättning för att säkra att vi inte hade radioaktivitet på händerna. Det blev en lång väntan på att över 40 personer skulle passera det enda handfatet och den mikroskopiska tvålen som fanns där! Ganska komiskt! Därefter serverades en trerätters måltid som jag tyckte var ganska bra (jag hade befarat något helt annan…) Mätt blev jag och fick ny energi inför hemfärden.

När vi efter två timmars bussresa åter nådde fram till Kiev gav sig en större grupp av på en mycket speciell tur. Det fanns en ologgad cache i en av förorterna, ungefär en mil med tunnelbanan ut från centrum. Det var flera som försökt hitta burken under gårdagen, men det hade visat sig att den var borta. Ägaren hade då bett oss att ersätta den försvunna och ologgade burken, något vi var villiga att göra. Vår belöning blev en FTF i Ukraina! Något udda sätt att få en FTF men det var ju ägarens uttryckliga önskan så då blir man ju bara tvungen att logga FTF.

När vi åter anlände till centrum splittrades gruppen upp i smågrupper. TMR68 och jag gick mot den lokala power trailen – ”Easy Street Ukraine”. Vi fick snart sällskap av Vallafrun, Långanfans och RagnaZ, tillsammans klarade vi snart av denna lilla trail.

När gatan var rensad återvände vi till hotellet för att få några timmars vila innan söndagens äventyr skulle börja, men det är en annan historia som kommer i del tre av reseberättelsen!