Lördagens äventyr på Guernsey ägnades åt en vandring utmed kusten på Cliff walk leden. På kartan ovan har jag markerat sträckan som avverkades under vandringen, lite över tre mil lång. Det finns fina vandringsleder som sträcker sig runt om hela ön, jag skulle inte ha något emot att återvända för att gå leden i hela dess sträckning!
Denna augustidag skulle jag dock inte hinna med att gå runt hela ön. Det skulle bli en ganska burkrik dag och nog var det tur att det var traditionella plastburkar helt utan koppling till alkohol…..
Redan vid början av vandringsleden träffade jag på de första spåren av 2:a världskriget, tunnelöppningar som leder in till en anläggning som byggdes av den tyska krigsmakten. Idag är det ett museum, som var stängt när jag passerade strax före klockan åtta på lördag förmiddag.
Den första biten av vandringsleden gick på platt mark i närheten av St. Peter Port, men snart såg jag de första trapporna som ledde upp mot krönet av klipporna. Det skulle bli många turer upp och ned för dessa klippor under dagens tur! Vid detta första krön möttes jag av ytterligare en militär anläggning, denna gång brittisk och från 1800-talet.
Det var lika bra att det inte låg någon burk vid Soldiers Bay så jag kunde obekymrat fortsätta min färd.
Ibland försökte ”bunker-byggarna” under 1800-talet uppenbarligen kopiera civila stugor! I bakgrunden syns dessutom en gigantisk pepparkvarn, som idag fungerar som sjömärke men som då var en vaktkur! Här fanns givetvis en cache.
Det fanns många vackra utsiktspunkter utmed denna vandringsled, den ena värre än den andra. Men ibland gjorde jag avstickare inåt land för att hitta ytterligare en och annan burk.
Snart var jag åter ute vid vattnet och letade burk utmed klippornas kanter.
Utmed hela vandringen gick det att titta upp mot skyn och följa flygmaskinernas väg mot flygplatsen, därmed kunde riktningen bestämmas nästan lika bra som med GPS!
I varje vik där det gick att landsätta båtar fanns spåren av äldre militära anläggningar. Nästan lika vanligt som tyska bunkrar var försvarstorn från 1700-talet då det fanns ett överhängande hot om en fransk attack. De byggdes enligt samma ritning och lär ha kostat 100 pund styck att uppföra.
Vid en cache, som jag sökte efter länge utan att hitta, gjorde jag ett helt annat fynd bakom ett snår av buskar, en bunker.
Inne i korridoren fanns dörrar in till tre ganska stora rum, bara att tända ficklampan och bege sig in på upptäcktsfärd!
Den som önskar att lämna leden och ta sig till stranden fick på många ställen vara beredd på att få klättra lite.
Vid det 13:e försvarstornet fanns det möjlighet att få en kopp espresso och lite glass! En trevlig överraskning efter ett par mils vandring.
Detta liksom många andra av tornen hade återanvänds under den tyska ockupationen och fått moderna kulsprutor och små kanoner.
Landskapet blev allt mer dramatiskt ju längre västerut på ön jag tog mig och stigen gick bitvis i riktigt branta sluttningar.
När jag hunnit en bit förbi flygplatsen och gps:en angav att jag vandrat väl över 30 kilometer bestämde jag mig för att gå mot inlandet och bussen tillbaka till St. Peter Port, men först skulle jag bara ta en burk till.
Under denna vandring blev det väl över 20 burkar loggade och dessutom en enastående fin vandringsupplevelse som jag placerar högt upp på listan över turer med kvalitetscaching. Hit kan jag tänka mig att återvända för att genomföra fler vandringar, jag är numera i besittning av både en en karta över leder och ett häfte som beskriver lederna med dess sevärdheter.
Halléns Geocachingäventyr 