Söndagen den 24 augusti var åter en resdag mot ett nytt land, inte så långt dock, bara en timmes färd över vattnet. Innan jag gick till hamnen och den väntande färjan fanns tid att gå ut på en sista liten burk-letar-runda på Guernsey. Turen gick i nordlig riktning utmed kusten och givetvis passerade jag en del betongklumpar från den tyska tiden även idag, en av dessa var byggd rakt på grunden till ett av de äldre försvarstornen. Givetvis fanns det även burk att hitta även i denna trakt!
Jag hade siktet inställt på slottet Vale där det fanns både burk och sevärdhet. Platsen har varit befäst sedan järnåldern och senast väpnade styrkor höll till i slottet var under den tyska ockupationen. Där kunde vara trevligt att logga en burk, tänkte jag.
Men allt går inte alltid som planerat. När jag närmade mig slottet såg jag mycket folk i rörelse, tält var uppsatta och det hördes hög musik från slottet.
Det var mugglare i mängder som förberedde ”Vale Earth Fair”, men jag tvivlar på att dessa mugglare hörde hemma på jorden…. När jag kom in på området drog de igång en ljudanläggning som höll på att kasta mig ut ur slottet igen! Invid området där jag skulle leta efter burken fanns flera tält uppsatta och mugglare regerade hela området, det var ett hopplöst uppdrag. Besviken över dessa fridstörare gav jag mig åter ut på vägen igen.
Lugnare var det då vid ”Side Tracked in Guernsey”, en T 3,5:a som ändå var enkel att leta upp, det kan nog vara värre när sluttningen där den ligger är lerig. Nu var det tid att börja röra sig tillbaka mot hamnen och färjan, fyra burkar rikare på denna korta promenad.
Det var en imponerande färja som gled in i hamnen, ett fartvidunder! Det fanns sittplatser i två våningar men jag föredrog att vistas ute på däck under överfarten trots att vädret var lite ostadigt.
Efter en timmas färd över vattnet skymtade jag Jerseys kust med fyrtorn och stora bunkrar från det senaste krigets dagar. Färjans kraftiga motorer började nu dåna lite mindre våldsamt och vi gled in i St. Heliers hamn.
I ankomstterminalen väntade en mindre armé av tullare och poliser, även jag blev kort förhörd… de letade uppenbarligen efter sprit och tobak, den som letar efter sånt hos mig blir dock alltid besviken! Det var därmed ett snabbt avklarat stopp och jag var snart ute i friska luften igen med min gps i högsta hugg. Det var ju inte långt till den första burken ”Waiting to Set Sail” som låg mindre än 200 meter från färjan.
Huvudorten St. Helier är inte speciellt rik på burkar, det finns några utspridda traditionella samt några multis, men det är inte någon stad som man reser till för mängdcaching. På väg till mitt hotell passerade jag förbi en plats där det hade hållits ett event några veckor tidigare ”10 years of geocaching” av Ingabo…
Efter att jag lämnat av packningen på hotellet gav jag mig åter ut på gatorna för att få ett par loggar till denna dag. Mitt första mål var ”Brotherly Love – Graemes cache”, ett mycket skräpigt parkområde som var CCTV övervakat… Och var kan cachen vara? Ett tips, den syns tydligt på bilden nedan!
Jag gav mig även denna sena eftermiddag in i St. Heliers mest skumma gränder, givetvis i jakt på mera platsburk.
Efter några få loggar hade jag uttömt närområdets burkar! Det fick bli lite kvällsmat och därefter vila inför morgondagens vandringsäventyr. Dessvärre utlovade väder-prognos-makarna riktigt dåligt väder på måndagen så jag gjorde upp en alternativ plan om det skulle bli så illa som utlovat.
Halléns Geocachingäventyr 