
Nu kanske en och annan hoppade till, har Hallén hunnit förflytta sig till Washington DC sedan gårdagens inlägg? Har han begett sig över Atlanten och förbereder nya PT rundor? Ack nej, är det det ni tror så blir ni besvikna på dagens inlägg! Det handlar om en enkel tur efter arbetet för att leta upp en burk invid Bergslagsbanans stationshus i Göteborg som av Göteborgshumorn döpts till Vita Huset.
Det var som vanligt blåsigt och regnigt denna dag vilket höll flertalet mugglare inomhus, men som geocachare får man inte tveka att utnyttja möjligheten att arbeta ostört. Jag hade idag endast ett primitivt hjälpmedel, det vill säga min telefon, när jag gick mot cachen ”Vita Huset”, men det räckte att titta på kartan för att inse var burken borde vara placerad och det stämde också väl. Snabbt och lätt loggad!
Trevligt med en burk som uppmärksammar Bergslagsbanans station som verkligen är ett monument över storskaliga infrastruktursatsningar som betytt mycket för stadens ekonomiska utveckling. Bygget av en järnväg från Bergslagen till Göteborg började som ett privat projekt, vem skulle idag våga skapa ett företag och göra en motsvarande satsning? De privata investerarnas pengar räckte inte till att slutföra projektet så bland andra Göteborgs stad gick in och köpte aktier i bolaget, för att säkra att järnet fortsatte att fraktas till Göteborg och – hemska tanke – inte hamnade i Uddevalla!
”Stationsbyggnaden (Vita Huset) uppfördes 1881 enligt ritningar av arkitekterna A och Hj Kumlien. Den användes ursprungligen för Bergslagsbanan och senare även för Västkustbanan och linjen Göteborg-Borås. Från 1930 när persontrafiken flyttade till Centralstationen har stationshuset innehållit administrationslokaler. Byggnaden har rikt utsmyckade putsfasader i nyrenässans. Till stationsmiljön här också en liten park. Stationsbyggnaden med sin monumentala huvudfasad visar järnvägens viktiga roll vid 1800Talets slut. Den utgör ett dominerande blickfång i detta trafikområde” (Text hämtad ur: Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg. Ett program för bevarande. Del I s. 52).
