Örnen – levande måltavlor i öknen

En geo-art med 650 burkar.

En geo-art med 650 burkar.

Första morgonen på motellet i Yerington samlades vi för genomgång och detaljplanering av dagen. Valet av mål för dagen föll på att pröva hur det gick att logga burkar på den stora geoarten ”Eagle” ute i öknen. Den består av 650 burkar och ligger i stiglöst och nästan helt väglöst land. Det krävde därför en del planläggning för att kunna ge sig på denna jätte. Vi hade hittat några troliga vägar in i området och gav oss ut efter frukosten.

Geo-mobil

Dagens utrustning packas in i geo-mobilen.

Efter att fordonet parkerats tog vi oss ut bland de taggiga småbuskarna  och började leta upp de små microburkarna, som naturligtvis alla var placerade i taggiga buskar, många taggar i händerna och sönderrivna armar och händer blev det på denna vandring.

Öken

Micro i buske, så såg det ut vid cache, efter cache efter cache....

Micro i buske, så såg det ut vid cache, efter cache efter cache….

Underlaget var inte fast utan av sand, det var som att gå en enorm sandlåda där landskapet bredde ut sig miltals i alla riktningar. Inte ett moln syntes till och värmen steg snabbt upp mot väl över 30 grader denna dag, de tre vattenflaskorna skulle nog inte riktigt räcka till, tänkte jag och tittade på den långa raden av burkar som låg framför oss.

Ute i öknen träffade vi givetvis även på några av invånarna, långörade harar, flera olika sorters ödlor samt skönsjungande småfåglar som höll konsert för oss under vår matpaus. I övrigt var det slående hur tyst det var, endast ibland hördes buller från ett flygplan, annars helt tyst.

Mitt i denna tystnad hördes ett dånande ljud, två stridsflygplan dök upp från ingenstans och kom lågt över öknen och försvann lika snabbt som dom kom. Vi fick senare veta att piloterna ofta över över öknen och använder bilar och människor som rörliga måltavlor. Vi får väl vara glada över att bara ha blivit beskjutna med laser och inte med bomber.

Det blommade i öknen

Det blommade i öknen

Vissa burkar var riktigt svåra att hitta bland buskarna och det tog mycket mer tid än planerat, dessutom blev terrängen oväntat kuperad vilket var ganska ansträngande i värmen och den lösa sanden. Men vi kämpade vidare och efter nästan två mils vandring var den första etappen avklarad.

Det var en viktig lärdom inför kommande turer att man inte skall underskatta öknen och ta med riktigt rikligt med vatten på en sådan här tur samt att räkna med att vandringen tar längre tid än normalt.

Hallén på ökenvandring

Hallén på ökenvandring

Efter besöket vid örnen så blev det bil-caching under ett antal timmar. Allt gick som på räls.

Räls

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s