Måndagen var vikt åt att fortsätta med att erövra den gigantiska geo-arten ”Örnen”. Det är alltid komplicerat att hitta ett logiskt sätt att logga burkar som ligger utspridda på detta sätt! Saknar området dessutom vägar, eller rättare sagt, vi kände inte till alla vägar då våra kartor inte riktigt räckte till, då blir det svårare. Men efter vårt förra besök vid denna geo-art hade vi lite bättre uppfattning om vad som skulle kunna krävas!
Den första etappen inleddes två kilometer söder om fötterna på örnen. Det innebar en vandring genom öknen, ålande under taggtrådsstaket, innan vi var framme. Där väntade en slinga på 107 burkar. Det var ett något plattare område och lite mindre sand, även om det fortfarande var som att gå i nysnö.
Inledningsvis var det inte så farlig värme utan ganska behagligt. Vi tog regelbundna stopp och drack mycket vatten. Det var en mycket speciell vandring i denna ödemark. Inga andra ljud än de vi själva producerade hördes med undantag av någon enstaka fågel.
Om ni prövat att logga en geo-art figur någon gång vet ni säkert att det blir mycket vandrande fram och tillbaka och i märkliga riktningar, ibland är det svårt att hitta ett bra upplägg. Dessutom tar en geo-art sällan hänsyn till terrängen. Här var det en fördel att örnen låg i ett ganska platt ökenområde där de värsta hindren var taggtrådsstaketen, vilka lätt kunde passeras.
När värmen sedan satte in på allvar mitt på dagen var det givetvis något som märktes. Ingabo fick en rejäl känning av solen och tvingades vila en längre stund innan vi kunde fortsätta. Tur att han hämtade sig, vi var många kilometer från närmaste väg och min telefon hade inte någon kontakt med omvärlden, det kunde ha slutat illa!
Burkletandet bestod hela tiden av att hitta rätt buske! På denna tur hade letandet vid några av platserna underlättats av att vitnande benbitar placerats ut i busken med cachen – eller var det resterna av tidigare burkletare? Benen höll bättre än burkarna i denna öken. De gula plastbehållarna var ofta så sköra av UV strålningen att de föll i bitar när man försökte öppna locket. Vi fick lägga ut många nya ersättningsburkar under turen.
När den första slingan var avklarad gav vi oss av mot nästa mål, en del av fjädrarna, där ytterligare 107 burkar letades upp enligt ett nu väl inövat mönster.
Alla var trötta men mycket nöjda med denna dags burkletande med vandring. Några enstaka burkar blev det sedan på väg in till Yerington, men huvudmålet var ändå att äta ett rejält mål mat och sedan få lite vila inför morgondagen.
Halléns Geocachingäventyr 