Långa vågor och svarta får

Idag var det traditionell våravslutning med utflykt för mugglare och geocachare på min arbetsplats. En buss hade hyrts in för att ta oss söderut mot Halland och några sevärda platser, samt middag givetvis. Jag var den enda aktiva geocacharen i gruppen detta år då min granne – på andra sidan korridoren – har övergett den rätta läran och ägnat sig helt åt att blanda cement… (kan inte vara nyttigt)

Grimeton

Vårt första mål var radiostationen Grimeton, ett världsarv. Det är verkligen en fantastisk plats som jag besökt vid ett par tillfällen tidigare, men sedan dessa tidigare besök hade det publicerats lite nya burkar i området så det fanns goda skäl för mitt deltagande i denna resa! Direkt när jag klev av bussen var fokus på att ta hand om ”Världsarvet”, det rådde inte någon tvekan om var burken skulle vara placerad så jag hann hitta, logga och återplacera innan mitt mugglarsällskap hunnit reagera, än mindre påbörja rundvandringen!

Huvudbyggnaden

Huvudbyggnaden

Rejäl sändare som klarade av att skicka meddelande motsvarande någon bråkdel av en mb....

Rejäl sändare som klarade av att skicka meddelande motsvarande någon bråkdel av en mb….

Långtifrån trådlöst....

Långtifrån trådlöst….

Mugglare i mängd!

Mugglare i mängd!

Här fick man inte....

Här fick man inte….

Efter lite fotograferande smet jag ut genom bakdörren med siktet inställt på en av de stora masterna strax bortanför huvudbyggnaden. Jag var givetvis intresserad av ”Radiostationen Grimeton”, det blev åter ett blixtsnabbt fynd!

Mast

Framgång!

Framgång!

Därmed var denna ”håla” rensad och jag kunde luta mig tillbaka i solen med en glass i min hand och vänta på att mugglarna skulle bli klara och vi skulle kunna åka vidare mot nästa cachingområde – eller middagen som dom trodde att det handlade om. Jag skulle vilja säga att stället var passande för några fårskallar!

Får får får? Nej så är det ej...

Får får får? Nej så är det ej…

Jag blev något förskräckt och fruktade nu att någon fåraktig person hittat på att vi skulle ut på en fårskallig safari!

Vad i all världen är nu detta, finns det inte någon gräns för mugglarnas märkligheter?

Vad i all världen är nu detta, finns det inte någon gräns för mugglarnas märkligheter?

Innan jag kunde tänka på att logga en bur, som fanns i närheten, passade jag på att äta upp några av lammen, därefter var jag redo att bege mig ut på ett nytt litet burkletaräventyr.

Här äter man lamm - gott gott!

Här äter man lamm – gott gott!

Som ni säkert förstår så kan man inte stå ut med att dela en underjordisk källare – som inte innehåller någon burk – med ett stort gäng högljudda mugglare speciellt länge, jag måste bara ut i luften. I raskt takt tog jag mig igenom en hage med blivande middagar, en av dessa ansåg att gräset var grönare och godare på andra sidan staketet!

Lammsafari - här sparar jag 50 kronor!

Lammsafari – här sparar jag 50 kronor!

Något upprörd blev jag dock över det märkliga regelverk som rådde på platsen, det var förbjudet att jaga lammen, men lammen jagade faktiskt mig, borde inte lammen informeras om faran i att jaga en jagande geocachare?

Jag undkom de jagande lammen och tog mig upp i skogen på andra sidan en liten bilväg, där låg cachen ”Öströö” som snabbt kunde plockas fram ur sitt gömställe, härligt dagens tredje burk.

Här skall det finnas en cache....!

Här skall det finnas en cache….! En trevligare miljö än den underjordiska matsalen.

Därmed var dagens burkjakt avslutad, det var inte någon mängdjakt men ändå över förväntan då jag fick släpa rund på över 30 mugglare hela eftermiddagen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s