
I gryningen lämnade jag cachingbasen med siktet inställt på skogarna i öster. Nattens regn hade dragit bort och stormen hade bedarrat så det såg ut att bli en riktigt fin geo-vandrings-dag. Efter några kilometers vandring passerade jag bostadsområdena nära Furulund och där hade det för en tid sedan kommit en ny burk som givetvis försågs med en Hallénsignatur, ”Parkering förbjuden”.
Denna burk var snabbt avklarad så jag fortsatte, om än med viss tvekan, mot Kvastekulla kyrkogård. Där var jag på besök den 14:e mars i år och misslyckades då med att hitta burken ”Tin can”, det är inte så kul att gå tillbaka till platser där man tidigare misslyckats. Sökandet inleddes och det blev ett väldigt rotande och klättrande upp och ned i sluttningen. Efter en halvtimma bestämde jag mig för att ringa en livlina. Då fick jag en mycket god hint och burken kunde plockas fram, den låg väl utanför det jag hade trott var möjligt, så hade jag inte kallat på hjälp hade jag nog varit kvar där än!

Det var verkligen härligt att få klarat av denna burk och stärkt av detta gick jag vidare i det vackra höstvädret mot ”Fjälltorpet”. Alltid trevligt att komma till platser där det funnits torp. I detta fall var huset tydligen i bruk ända in på 1970-talet, det förklarar också de stora öppna ytorna kring husgrunderna, skogen har inte hunnit att ta över området ännu.
På väg ut från torpets tomt fick jag ”äran” att kliva över en dörr som säkert också den tillhört husen vid Fjälltorpet.
Större delen av vägen mot ”Zkogspromenad #1” var bred grusväg och därefter vandringsled, men den sista biten mot cachen var ganska ”vild” och rejält blöt. Det var dock en fin plats för en burk, framförallt en vacker dag som denna!
Framför mig låg nu ännu en plats där jag varit förr, inte en gång utan två, utan att hitta buken. Mitt senaste besök var den 7:e februari i år, men idag återvände jag med beslutsamhet att hitta burken! Det var cachen ”Cachevandring från Maderna och tillbaka #4” jag hade framför mig och åter började jag rota i rotvältorna. Jag letade, rotade, funderade och letade, sen började jag leta igen och mitt rotande gick allt hårdare fram över rotvältorna, området bar tydliga spår av ganska hårdhänt hantering, vilket blir följden när en burk är svår att hitta. Till slut drämde jag till med min rotnings-pinne och vad får jag då se? Ett rött lock till ett PET-rör…. Vilken lättnad! Efter att snabbt ha signerat loggen drog jag vidare utmed vandringsleden med mitt sikte inställt på ”Cachevandring från Maderna och tillbaka #5”. Där blev sökandet kort då det var en stor och fin cache som hängde i en gran och väntade på mitt besök.
Därefter var det bara att anträda vandringen hem mot cachingbasen. Totalt hittades 6 cacher och av dessa var det två tidigare DNF:er som nu försvunnit från kartan, vilket är extra härligt. Vandringens längd blev 19 kilometer vilket får anses som ett godkänt resultat!