Tre små grisar i vargskogen

Ingen rädder för vargen här, vargen här, vargen här – sjöng och dansade de tre små grisarna som just kommit ut ur sina små hus frampå förmiddagen den 7 maj. Bror Duktig och bror Lustig hade bott i uthuset medan bror Hurtig hade smitit in i hönshuset. Bo och Elisabeth undrade säker vad det var för svinaktiga fasoner som drabbat deras prydliga gård!

Bror Duktig och Lustig bodde här!

Bror Duktig och Lustig bodde här!

Här inne lurar bror Hurtig.

Här inne lurar bror Hurtig.

Nej, detta är inte bror Hurtig....

Nej, detta är inte bror Hurtig….

Så snart de tre små grisarna glufsat i sig sin frukost tog de bilen (får grisar köra bil?) där de övergick till att kalla sig team H I T (Hallén alias Lustig, Ingabo alias Hurtig, TMR68 alias Duktig), men detta alias var väl bara för att lura den stora stygga vargen för det var till hans skog som dagens tur skulle gå. Den långa burkserien ”Ingen rädder för vargen här” består av 44 gömmor i ett område som 2013 befolkades av en flock vargar, som dock ingen geocachare hittills sett (inte heller team tre små grisar – förlåt jag menar – H I T). Cachebeskrivningen verkade lovande:

* Finns det pennor i cacharna ? Nej, det gör det inte. Tag med egen penna !
* Ligger cacharna längs en stig. Nej, det finns inga stigar där cacharna ligger !
* Hur lång tid tar det att hitta alla cacharna ? Räkna med minst 6 timmar om du skall ta alla.
* Finns det mat och dricka längs vägen ? Nej, ta med matsäck, det kan du behöva.
* Kan vi ta med oss hunden ? Ja, men ta med en bärsele att bära den i när den blir trött.
* Är skogen enkel att gå i ? Nej, detta är en cacheserie av Bo & Elisabeth !
* Kan jag gå i lågskor ? Knappast. Vandrarkängor eller stövlar passar bättre.
* Riskerar jag att bli uppäten ? Risken är störst på sommaren då myggen är framme !
* Är cacharna svåra att hitta ? Nej, det skall gå lätt att hitta dom.
* Finns det pennor i cacharna ? Nej, det gör det inte. Tag med egen penna !
* Kan man cykla till cacharna ? Nej, du måste gå till fots. Terrängen tillåter inte cykling.
* Kan man ta cacharna på natten ? Det går men passa dej för stupen !

Innan teamet nådde fram till vargskogen blev det dock ett par stopp utmed vägen, det första vid ”Kullängsstugan” var verkligen i min smak! På informationsskylten utanför berättas att byggåret 1693 står inristat i en av takåsarna, alltså en över 300 år gamla byggnad som dessutom är rejält stor. Huset är dessutom ett solur! Klockan tolv lyser solen genom hålet i förstukvisten och träffar ett märke innanför. Huset var bebott fram till 1936 och har därefter ägts av Örebro läns museum och är sedan 1970 byggnadsminne.

En stuga från 1600-talet.

En stuga från 1600-talet.

När kulturbygden försvunnit bakom team H I T var det hög tid att lämna plåtskalet och konfronteras med verkligheten, vargarnas land! Enligt tidigare loggar kunde vandringen bli såpass lång som 6 timmar genom stig- och väglöst land.

ingenradderforvargen

Det var bara att svinga upp ryggsäcken (välfylld med vattensäck och mat) på ryggen och sätta kängorna i skogsmarken och börja röra sig på jakt efter nästa burk, och nästa och nästa och nästa och nästa och så bara en till!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I den fula ulvens spår, raskt och oförskräckt han gå!

Någon har tappat sitt horn!

Någon har tappat sitt horn! Måste vara en musiker….

Vargmarker

Över stock och över sten vi gick.

Stora stenar gillar B&E!

Stora stenar gillar B&E!

Det var mycket varierande terräng, tät skog, mossar och sankmarker, kalhyggen, branta berg – både upp och ned, stora klippblock att betvinga – kan villigt erkänna att det var trevligt att kunna ge teamet en logg på rundans T4:a – de andra grisarna hade nämligen lite svårigheter att ta sig in i den smala passagen och upp på det stora flyttblocket vid ”IRFV #42”. Denna tid på året var förhållandena i skogen mycket gynnsamma. Vi hade värme, men inte allt för mycket, det var ganska torrt så mossarna var inte så besvärande och myggen hade ännu inte vaknat, inte heller andra besvärande insekter.

Några vargar såg vi inte, inte heller några andra stora djur. Men ett djur skrämde Ingabo rejält – en liten fågel…! Den låg och ruvade på fyra ägg när Ingabo kom klivande och flög upp rakt framför storburksjägaren! Äggen klarade sig kan jag meddela.

Mitt ute i skogen kom vi till en cache utanför serien, men även den av B&E, ”SvarteBengt”. Där skall en ökänd stortjuv ha haft sin bostad under 1700-talet.

Finns det något tjuvgods här?

Finns det något tjuvgods här?

Svartebengtsgrotta

Under vandringen gjorde vi ett lite längre stopp för att äta och dricka och ett par kortare stopp. Allt avlöpte mycket väl och burkarna var verkligen lätta att hitta. Vi var vid gott mod när vi kom till sista burken och kände oss nöjda med att ha klarat hela turen inklusive raster på 5 timmar och 6 minuter.

När det har gått så bra, då kan man lika gärna ta en runda till under dagen! Vi ställde därför in siktet på ”Långsjörundan” och dess 45 cacher. Men först skulle vi få lite att äta, bror Hurtig ansåg att smörgås kunde räcka, men det gjorde inte de andra grisarna så det blev äkta burkmat.

burkmat

Kan här finnas något av intresse?

Kan här finnas något av intresse?

Långsjöleden

Vi skulle under de närmaste timmarna följa den omkring 14 kilometer långa Långsjöleden och plocka rikligt med burk bland träden.

Långsjörundan

Vandringen gick i ett mycket högre tempo än under dagens tidigare vandring. Här och var passerades lämningar som visade att det var ett gammalt kulturlandskap vi gick i, inte minst fanns här rester av kolmilor. Inte en så vanlig syn när man vandrar i Göteborgstrakten. Även om dom finns och dessutom kan vara försedda med cacher.

Resterna av en kolmila.

Resterna av en kolmila.

Under turen så träffade Ingabo och TMR68 cacharna allmoge som kom från andra hållet, men jag såg inte till dessa medcachare! Anledningen var att när vi är ute på en lång serie av burkar som denna så går två vidare efter att burken har hittats och den som loggar går ikapp. När jag nådde platsen där övriga mött allmoge så var dom bakom en stor sten och jag såg bara TMR68 som ropade loggad – så jag gick vidare i hög fart för att försöka komma ikapp Ingabo, som dock var kvar bakom stenen – det blev ett litet missförstånd i skogen!

Något för den händige...?

Något för den händige…?

Väg

Rundan närmade sig sitt slut och vi hade fått många mil i benen denna dag men också den mest framgångsrika vandrings-caching-dagen vi upplevt. Totalt 98 burkar loggade och nästan alla var loggade under vandring, det kändes riktigt bra. Dagen avrundades med ”Markebäcks masugn”, alltid härligt att komma till en plats där det funnits en masugn under 1600-talet. Den absolut sista burken för dagen blev ”Bäver!” inte långt från vårt tillfälliga hem ute i skogen. Vi kunde därefter avnjuta en middag och lite vila efter dagens långvandringar i skog och mark.

Alla dom tre små grisarna snarkade sedan sött och drömde om alla burkar som dom lyckats logga mitt under vargens nos – så var denna saga slut!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s