Vår tillfälliga geocachingbas låg i ett mycket cacherikt område, nästan mitt i The Héraultais Power Trail. Den omfattar 2400 cacher utmed vägarna nära Montpellier. Under fredag kväll och lördagen hade de övriga tre i gänget redan hunnit logga drygt 400 cacher så jag låg något efter… Men det gällde att snabbt lära sig vad power caching i Frankrike är, och det är inte riktigt som i Nevada.
I den engelska beskrivningen av trailen sägs följande: ”Power Trail means usually ”Car Drive In”, its true in the States where roads are wide and road side frequent. It’s not always the case in our county. It might be wiser to opt for a bike or a motorbike. If you do choose the car, don’t take uneccessary risk and never stop the car on the road with no visibility, the risk of car crash is significant.”
Innan vi påbörjade färden utmed vägarna hade inte denna information ”nått oss” så vi fick en del överraskningar utmed en del vägavsnitt…
Men, som sagt, jag behövde lära mig lite om dessa trailburkar innan söndagens övningar skulle börja. Därför klev jag ur sängen i vanlig tid, vilket innebär att jag var uppe och redo långt innan övriga i huset och gav mig iväg ut för att logga ett par av PT-cacherna som de övriga redan hittat.
Efter ett par loggar av PT-burkar gick jag tillbaka mot cachingbasen för lite frukost och sedan skulle det snart vara dags för avfärd.
Några minuter över sju rullade vi ut från cachingbasen och siktade in oss på den (för min del) första etappen av den långa serien av burkar som låg en knapp timmes körning bort mot norr. Det skulle visa sig vara ett mycket vackert och kuperat landskap vi kom in i.
Första gemensamma loggen för dagen blev på PTH#300. Därefter började verksamheten rulla igång, inte som i USA med byte av burkar utan byte av loggremsor. Det innebar att vi kunde dela upp arbetsuppgifterna på ett liknande sätt som i Nevada – hämta loggremsa – stämpla – vila – köra, men burkarna var svårare att hitta många gånger och det krävdes ofta att alla var ute och letade. Vi lärde oss snart att exempelvis burkar gömda i murgröna var besvärligare än andra gömmor och där klev alla ut samtidigt och sökte. Under dagen gick inskolningen framåt med stormsteg och vi ökade raskt tempot och passerade dagsmålet på något över 300 burkar med råge.
Några vägar var mindre, stenigare och besvärligare än andra. Under eftermiddagen kom vi in på en sådan sträcka och det krävdes två som ledde och hjälpte bilen fram mellan stenar och hål medan jag kunde gå i förväg och logga burk!
Inte bara sten kan sänka tempot, även fårskallar kan blockera vägen.
Landskapet var verkligen mycket vackert om än att vägarna ibland kunde vara ganska smala, men under denna etapp hade vi inte några stora problem med trafiken. Framåt åtta tiden på kvällen var vi åter i vår cachingbas och kunde avnjuta en välförtjänt middag. Några timmars sömn väntade innan nästa heldag på trailen väntade.
Halléns Geocachingäventyr 