Yoliin Am & momelg dyker upp

Väckning klockan 4.30 för avfärd mot flygplatsen och frukost i en påse att äta på bussen. Men vid incheckningsdisken höll denna resa på att få ett hastigt slut, det fanns inte någon biljett till Hallén. Det visade sig att ytterligare en av deltagarna inte heller fanns med, däremot fanns två andra namn på personer som inte var med på denna resa. En intensiv aktivitet utbröt och i detta läge var det mycket bra att ha med en lokal guide som hade rätt kontakter på flygplatsen. Det var den lokala agenten som hade lagt in fel namn i listan över biljetter och efter en del knappande på datorerna kunde även jag få min biljett och skicka in bagaget i flygplanets buk. I sista stund klev jag ombord på det lilla planet och vi lyfte från marken med siktet inställt på provinsen Gobi i söder.

Landat

Ankomsthallen var än mindre än i huvudstaden och ”bagagebandet” fanns i en separat byggnad, mindre än en normal pressbyråkiosk. Men det gick snabbt att få sin väska och därefter väntade 6 stora fyrhjulsdrivna japanska fordon med lika många förare på att föra oss ut på den första etappen av äventyret i Gobi.

Terminalen

Först skulle dock de tunga fordonen förses med drivmedel och medan vi väntade gick vi en sväng i en mycket märklig ”nöjespark” som var uppförd en bit från flygplatsen. Där fanns några få små byggnader, två karuseller och ett antal dinosaurier.

Det känns bra att dom byggt ett så stabilt staket...

Det känns bra att dom byggt ett så stabilt staket…

Vi lämnade nu ”staden”, alltså en samling med tält vilka man omgärdat med plank, det fanns även en del större betongbyggnader i rysk stil. Men nu bar det av ut på slätten och bergen till nomadernas land där fåglarna kretsar över huvudet i väntan på att någon skall falla offer för värme, törst eller kanske den mongoliska dödsmasken.

Gam

Vi nådde till sist Khanbogd lägret där den första natten skulle tillbringas. Där fick jag också för första gången stifta bekantskap med en Ger (det ryssarna kallar Jurta men det gillas inte i Mongoliet), Ger uttalas: Gör.

Här skulle jag bo.

Här skulle jag bo. Men vad är det jag ser, är det inte en stor sten som hänger mitt i tältet? Detta måste undersökas!

Det brukar finnas burkar under sten, men här blev det en DNF för Hallén!

Det brukar finnas burkar under sten, men här blev det en DNF för Hallén! (Stenen är en tyngd för att hålla tältet på plats när det blåser)

Om ni undrar över golvet i tältet så är det inte en äkta parkett, det är en plastmatta lagd över marken. Det var enkelt men ändå riktiga (och hårda sängar), men ändå bättre än sovsäck på marken givetvis. Det fanns även el periodvis till taklampan som laddades av solceller på tältets tak och i vissa tält fick man energin via stora bilbatterier som stod halvt nedgrävda invid tälten. Efter en kort paus var det dags att åter äntra fordonen och bege sig ut i nationalparken Yoliin Am, nu var det dags att hålla ögonen på gps:en för det fanns här möjlighet att logga en burk.

Dags att börja jaga burk!

Dags att börja jaga burk!

Vi rullade in i området på små grusvägar och stannade först till vid ett litet museum som bland annat innehöll ett antal dinosaurie ägg. Efter ytterligare några kilometers körning kom vi fram till en dalgång där det skulle bli en vandring. Lämpligt nog låg cachen ”Yol beauty” utmed leden. Jag satte geocachingkepsen på huvudet, ställde in gps:en och gjorde mig redo då jag hör en röst som säger: ”Skall du också leta?”

Det visade sig att jag inte var ensam geocachare, med på resan var också geocacharna momelg! Vår första gemensamma insats under denna resa blev att erövra denna T 2:a, men den var snarare en T 3,5 med tanke på branten med mängder av lösa stenar. Ena hälften av momelg gjorde en luftfärd som fick mig att frukta att det burkletandet skulle få ett hastigt slut, men det var lyckligtvis inte någon fara. Efter ett kort sökande kunde burken hittas och loggas. Det tog sedan lite tid att ta sig ned igen då det var besvärlig terräng.

Hittad

Vy över dalgången från cachen.

Vy över dalgången från cachen.

På väg från cachen. Foto: momelg.

På väg från cachen. Foto: momelg.

Det fanns ytterligare en burk en bit längre in i dalen, men den var placerad på ett mycket högt berg som inte var möjligt för oss att erövra utan utrustning. Men vi fick en annan upplevelse istället. Plötsligt uppenbarar sig en mycket sällsynt stenbock på berget ovanför oss och poserar villigt för kamerorna – vilken syn!

stenbock

Nu när vi var tre burkletare på resan så hade den helt plötsligt förvandlats till en äkta gc-resa där 18 procent av deltagarna var geocachare… (guider och förare ej inräknade). Det skulle bli sedvanligt burkprat under de kommande dagarnas många bilfärder och måltider.

Vi återvände sent på eftermiddagen till ger-lägret och åt middag och tog promenader i omgivningen innan det var dags att titta på cachingmöjligheterna under morgondagen som dock inte såg så lovande ut, det skulle bli en lång transportsträcka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.