En gång i en grå forntid (2005-06) följde jag Osbäcken på skärgårdsön Hisingen i jakten på några platsburkar, idag var det dags att återvända till detta blöta vildmarksområde för att på nytt tampas med lera, buskar, burkar och kanske vattenlevande rovdjur…
Färden ut till skärgårdsön företogs med en ljusskygg cachingexpress till Skra bro varifrån vandringen utgick. Det första målet var ”Benny Boy´s cache #x4”, den liksom de övriga, totalt nio, burkarna är letterbox-cacher vilket gav vandringen en liten extra krydda. Fälten fram till bäcken var inte odlade så jag behövde inte oroa mig över att trampa ned något mer än gräs och lera. Den första burken kunde snabbt plockas fram, höll faktiskt på att kliva på burken men den klarade sig undan att krossas under Halléns tyngd.
Självklart oroar man sig alltid för vad som kan lura i vassen, men inga Hisingskrokodiler syntes till, ändå återplacerades burken snabbt och min vandring fortsatte på behörigt avstånd från den luriga vassen. Det var inte långt mellan burkarna och det gick snabbt att leta upp cache efter cache, sånt är trevligt när man är ute på vandring.
Till sist nåddes den nionde letterboxen ”Benny Boy´s cache #49” och serien var avklarad, det gick fort – och frågan inställde sig, vad skall jag göra nu då? Svaret blev att fortsätta vandringen i riktning mot Klare Mosse och cachen ”Tribute to the Osbäcken series”, där låg tidigare finalburken i Osbäckenserien, numera omvandlad till en traditionell cache som snabbt kunde letas fram.
Därmed hade tio burkar avklarats under förmiddagen och vandringen var kortare än 7 kilometer inkluderat den sista transportsträckan bort till Tuve och bussen tillbaka till cachingbasen. Inte någon långtur men det isiga vintervädret inbjöd inte till några ytterligare utvikningar denna annandag påsk.
Halléns Geocachingäventyr 