
Det finns cachingvägar och så finns det Cachingvägar…. Nog är det en extra krydda under resan att färdas utmed sträcka där människor tagit sig fram under årtusenden. Denna dag gick färden på den legendariska Via Egnatia. Vägen som var en förlängning av Via Appia, vilken utgick från Rom. Detta var vägen mellan öst och väst, inte bara under Romarrikets dagar utan även därefter, än i dag färdas man denna väg. Vårt mål denna dag var att ta oss mot staden Lychnidos som den kallas på kartan nedan, eller Ohrid som den kallas idag.

Men innan vi kom fram till målet var det först en stunds resa genom Albanien innan vi kom till gränskontrollen. Den vanliga proceduren är att visa passen först vid utresekontrollen och sedan en gång till vid inresan i nästa land, vilket var Makedonien – eller som landet heter, ”Före detta jugoslaviska republiken Makedonien”, som Grekland tvingat fram. Det kan gå långsamt vid dessa gränskontroller med vår rutinerade förare hade sina knep för att få det att gå fortare… Snart var vi därför inne i nästa land och närmade oss Galicica nationalpark och klostret St Naum där den heliga Naum verkade och utförde underverk, frågan var bara om det skulle krävas ett underverk att hitta den närmaste cachen?
Först intogs lunch på en äkta ”Tito-servering” där serveringen inte riktigt fungerade som den skulle, men mat fick jag och rusade därefter ut mot cachen ”Ohrid-Saint Naum”. Först trodde jag att det kunde vara den närbelägna statyn, men koordinaterna pekade ut mot strandkanten och hinten var under. Mycket riktigt fanns där valv nere vid vattnet så det blev till att ta sig ned från piren, skrämde ett dussin grodor på flykten och tog mig in bland nässlor och tistlar, men ingen burk hittades. Lite lätt besviken fick jag ge upp och ansluta till de övriga. Nu när jag är åter hemma kan jag konstatera att spoilerbilden (som ej var med på resan) visar att cachen ligger under statyn, dryga 20-30 meter fel alltså på koordinaten! Det krävdes alltså ett underverk för att hitta burken!
Men allt var inte förlorat, det fanns ytterligare en burk ca 165 meter längre bort vid själva klostret. Men vilka faror skulle lura där?
Givetvis gick jag en kort tur in i klostret, det var inte stort så jag hade ytterligare tid att leta efter burken ”Sv.Naum” som låg bakom en mindre kyrka eller snarare kapell.
Efter en kringgående rörelse för att undvika mugglare hittades denna burk, den första i Makedonien! När jag åter anslöt till gruppen var vår guide Maria naturligtvis nyfiken om jag hittat något. Jag berättade även om det lilla kapellet, som hon faktiskt aldrig sett! Hon började då på allvar fundera på att börja jaga burk, när hobbyn faktiskt kan leda fram till sevärda besöksmål – geocaching ett måste för varje guide!
Efter ytterligare en stunds bussfärd nådde vi ”benbukten”, inte någon burk där men väl en fantastisk plats att besöka. På botten av sjön hittades en mängd stolpar som visade sig ha burit upp en hel by under brons- och järnåldern. Befolkningen konsumerade stora mängder fisk och det var dessa ben som hittades på botten av sjön. Idag har man försökt rekonstruera byn, den gör sig dock bäst på lite avstånd då hantverket inte är det bästa. Bland annat har man använt sig av stora moderna spikar, något jag tvivlar på var en del av den ursprungliga konstruktionen.
Till sist anlände vi till Ohrid där vi fick ett mycket bra hotell med en fantastisk utsikt över Ohridsjön. Då det inte fanns några andra schemalagda aktiviteter gick jag åter in i burkletarläge och gav mig ut på den lilla stadens gator och torg. Det första målet var ”Platanus orientalis” där burken dock var borta men man kunde logga genom att ta en bild, vilket jag naturligtvis gjorde.
Min eftermiddags promenad fortsatte därefter till ”Ohrid-Harbour” men den verkade vara borta, exakt så som tidigare loggar angett. Det blev därför till att förlänga vandringen ytterligare och ta mig mot ”Ohrid – Church of St. Sophia”, en vacker anläggning med en lång historia.
Det var lugnt i området, vilket framgår av bilden ovan, och det underlättade givetvis sökandet. Den enda ”mugglaren” var en synnerligen sävlig typ…
När jag klarat av denna logg valde jag lite mat och en lugn eftermiddag, det skall ju ändå vara lite semester när man är ute och reser. Dessutom hade jag hela morgondagen att klara av resterande burkar i det lilla kluster som fanns i Ohrid.
