Äskhult & Hallandsleden

Efter äventyret på Balkan var det denna söndag åter dags för ett ”normalt” äventyr för team HIJT (Hallén, Ingabo, Jsson, TMR68). Vi åkte söderut till den fina byn Äskhult (läs mer via denna länk). Jag har flera gånger tidigare besökt Äskhult men detta blev den första geocachingturen till området. I samband med ett Team-CC event den 17 juni kom det också en lång rad burkar utmed en av vandringslederna i området.

Burkletandet gick för det mesta utan problem, men vid några av cacherna var sökandet lite längre än normalt. Ni känner säkert till hur det kan vara med enbuskar! Vi fick också ta oss genom en del hagar och passera nyfikna hästar.

Har ni något gott till mig?

De 18 cacherna i serien plus en äldre cache i området avklarades i gott tempo och vi begav oss därefter mot Hallandsleden för att få en liten längre vandring. Det verkar inte var så många som går denna led då den var kraftigt övervuxen på vissa sträckor. Strax före nummer 11 i serien gick vi genom högt gräs när jag plötsligt känner att något springer in i mina ben bakifrån, igen och igen. Det visade sig vara en liten svart hund som var på ”livligt humör” och rusade runt mellan våra ben, sen försvann den lika plötsligt som den kom. Vi antog att det inte var en TB så den fick gå sin egen väg i gräset, vi fortsatte mot nästa burk.

Terrängen var ganska omväxlande och det fanns en del intressanta figurer och föremål utmed sträckan.

Är det juli så är det! Tycker tomten liknar Ingabo…

Utmed den avslutande delen av vandringen träffade vi på ett stort stenbord ute i skogen, ett bord med sin egen historia.

”Stenhäll med inskriptioner. Gå fram till stenbordet här intill. På hällen finns namnet Kashmir von Döbeln inhugget i runskrift och under det Fredrique. Dessutom en pil samt årtalet 1864. Kasimir kom från gården intill, Björkholm, och var kär i Fredrique – dottern i storgården Jonsjö lite längre bort (pilen pekar dit). Hans kärlek blev besvarad och de fick mer än tio barn.”

Vad gör TMR68 där uppe? Burken är ju här nere!

Även om dagens huvudmål var uppfyllda så fortsatte givetvis jakten med lite extra-caching. En mindre runda om 6 burkar, leksaksrundan klarades snabbt under en kortare vandring och därefter blev det ett antal burkar vid sidan av vägen.

Kan en sten vara glad? – Självklart!

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s