
Bohus- och Vildmarkslederna från Delsjöområdet och vidare öster ut förbi Kåsjön är fantastiska att vandra. I gryningen lämnade jag cachingbasen och gick genom den täta morgondimman på småvägar och stigar som jag känner väl sedan många år. Där är det tomt på burkar (så vitt jag vet….) efter många och återkommande besök i trakten.


Åstebo passerades och nu började jag närma mig dagens första burk ”Zkogspromenad #3”. Det blev en tur i stiglöst land över höga tuvor och runt en del dyhål. Bruken hängde snällt på sin gren och väntade på att få min signatur i loggboken.
Lite längre fram utmed leden var det nödvändigt att vika av för den kulturella delen av vandringen, ett gravröse från bronsåldern, eller möjligen äldre järnålder. Dessa lämningar är alltid blygsamma men vittnar om att här funnits människor bosatta, förmodligen jordbrukare och/eller boskapsskötare. Men deras boplats är sedan länge utplånad av tidens tand.
Framför mig låg nu cacherna ”Råhultskogen #5” och ”Zkogspromenad #5”, båda normala skogscacher som inte vållade några problem. Lite mer intressant var att se hur det skulle gå med T4:an ”Zkogspromenad #2” men jag hade läst att några använt skogens redskap (pinnar alltså) för att plocka ned burken, så jag hoppades på det bästa. Mycket riktigt satt den på en höjd som gjorde det möjligt att logga utan spö, men med pinne. Samma sak hoppades jag även skulle gälla ”Zkogspromenad #4” som även den är en T4:a. Men där grusades förhoppningarna då den satt mycket högt placerad och fick lämnas. Det är alltid en avvägning, skall man släpa med sitt spö under en långpromenad eller ej, vinner ”latmasken” kan det bli till att lämna en och annan burk utmed vägen ologgad.


Jag hade nu lämnat leden och gick på lite större grusvägar bort mot ”Julen varar än till påska! 3 Dymmelonsdag”, en riktigt fint utformad burk var det som väntade! Efter några hundra meter på grusvägen kom jag ut på den trista asfalterade vägen och började gå ned mot Jonsered. En ljuspunkt utmed den vägen var att där låg ännu en burk, en ganska färsk julkalenderburk dessutom ”Jul i Lerum 2018 #12”. Den var snabbt hittat och loggad och jag kunde fortsätta min vandring. När jag åter kommit in på Bohusleden passerades den imponerande hällkistan.
Ett drygt hundratal meter bort låg dessutom cachen ”Burk #6 – Odjuret” men efter tjugominuters letande hade inte något odjur, eller något annat djur heller, visat sig och jag tvingades att avsluta cachingdagen med en DNF.
Sammantaget var dock dagen mycket lyckad. En fin vandring på 20 kilometer, ett antal fornminnen utmed vandringsleden och 6 hittade burkar, därtill avnjutande av medhavd matsäck i en vacker skogsglänta – livet som geocachare är inte så illa!