Att lämna rikets gränser kan ha sina risker, framförallt att söka sig österut – där vet man aldrig vad som väntar! Inga gränskontrollanter väntade på mig då jag i det tidiga gryningsljuset smög över gränslinjen för att se vad som kunde dölja sig i detta ingen-mans-land. Tur det då jag inte var rustad med vare sig pass eller egentligen något annat än koordinaten och pennan, inte ens gc-ryggsäcken var med. Efter en kort stunds sökande efter burken ”Välkommen till Partille! Ugglumsleden”, men att få upp den var inte det lättaste. Den lilla ringen som fanns att greppa splittrades och när jag försökte använda ringen på nyckelknippan höll även den på att brytas av, det hade behövts ett multiverktyg. Det enda som jag lyckades öppna var ett mindre blodkärl på min tumme som färgade en del i omgivningen rött – det är inte riskfritt att gå över gränsen!
Det blev till att ge upp och vandra vidare mot nästa gränsstation ”Välkommen till Partille! Göteborgsvägen”. Det stod en man vid en grind i närheten, men han var inte någon grindvakt utan bara en mugglare som skulle köra ut med sitt fordon. Det gick därmed att fortsätta ostörd mot nollpunkten och där observerade jag snart cachen. Här gick det lättare att få fram loggboken och dagens enda burk var därmed avklarad och vandringen kunde gå tillbaka mot cachingbasen i den hårda vinden utan att träffas av några flygande föremål.
Halléns Geocachingäventyr 