Strålande vinterdagar har det blivit flera av den senaste tiden men nu går ryktet om att mildare vänder är på väg, så det gäller att passa på att vara utomhus och leta burk! Efter en kort hisstur nåddes den underjordiska delen av geocachingbasen där Rulle T ivrigt väntade på att få ge sig ut på vägarna. Ett lätt klick och så öppnades de magiska dörrarna och vi var på väg ut på nya äventyr. Målet denna dag var parkeringsplatsen vid Dockered där Rulle T skulle få stå och samla nya krafter allt medan Hallén tömde sina krafter, men laddade med annan slags energi, under en dags skogsvandring.
Jag inledde med att först besöka de fyra burkar i Göteborgsserien som ligger söder om Gråbovägen, med nummer 208 som första burk. Det var rejält kallt den första timman, minst femton minusgrader, så loggningarna gjordes i rask takt. Att plocka ut händerna ur handskarna var inte något som man längtade efter.
Med denna uppvärmning, någon skulle nog säga nedfrysning, gick vandringen mot norr och den första cachen där var nummer 209. Vid denna och den följande cachen finns det spår efter Trängsåstorpet och Hannetorpet. Det får bli en tur hit igen när snön försvunnit för att närmare studera lämningarn samt besöka Mjörnås där det också legat ett torp.
Göteborgsseriens burkar klarades av i ett gott tempo innan det var dags att bestiga Göteborgs högsta punkt, skulle jag klara mig utan syrgas och sherpas? Efter att ha upprättat ett basläger, det har jag hört att alla klättrare gör, så planerades angreppet noga och steg för steg tog jag mig mot toppen där ett litet röse markerade högsta punkten. Där väntade fairhairs burk från 2008, med den ursprungliga loggboken.
Slutligen nådde jag fram till Holmesjön och där väntade en annan speciell burk på att få besök. ”Snok” Island placerades ut av CyberJunkie redan 2002 och är en av de få riktigt gamla burkarna i Göteborgsområdet som jag inte loggat. Trots att burken ligger på en ö har den ett T värde på 3,5, på grund av att det går att vada till ön. Men det är lättare att gå på fruset vatten och när det är så grunt som här såg jag det som en mindre risk att genomföra vandringen ensam denna korta sträcka.
Väl över på ön var det inte några stora problem att hitta burken och därefter vandring åter mot fastlandet.
Nästa mål var en Monway cache, Fishermans Cave. I utredningen inför bildandet av naturreservatet ”Vättlefjäll, natur och kulturminnen” från 1983 berättas av uppgiftslämnaren Fritz Gustafsson att han och hans bröder hade övernattat i grottan som barn och att en man som brukade fiska i Holmesjön också övernattade där. Något fiske skulle jag inte ägna mig åt, eller…. Men in i grottan gick jag med krökt rygg och snart var burken hittad. Det hade helt säkert gått att övernatta härinne, men det hade jag inte några planer på i dag. Men lite fika utanför grottan blev det, var nödvändigt med lite energi inför den avslutande delen av vandringen.
Det blev ytterligare ett par burkar i Göteborgsserien innan jag nosade lite på en annan serie, Högsjönrunt, där blev det faktiskt ett lite enklare fiske efter en burk, men ytterst måttfullt fiske.
Efter tre hittade cacher ur Högsjönrunt serien följde jag mitt eget spår i snön dryga 2 kilometer tillbaka mot platsen där allt inletts denna dag.
På parkeringen glimmade Rulle T i solljuset och han hade fått sällskap av en hel rad av andra fordon. Kvardröjande snö på kläder och ryggsäck borstades av och en sista blick på gps:en visade att det blivit 18 kilometers vandring och 26 nya burkar var loggade. Men inte minst viktigt, en fantastisk vintervandring med mängder av solljus hade genomförts.
Halléns Geocachingäventyr 
Så vackert med vinter