
Är det inte dags att åter besöka en skärgårdsö? Absolut, svarade Rulle T, skall jag fälla ut pontonerna? Nej, det lär inte behövas vi tar en underjordisk väg ut till den ganska stora ön och sedan ställs siktet in på en liten vik i väster känd för sin sillrikedom! – Rulle T muttrade något om att han minsann kände till Halléns dragning till sill och påpekade att vi verkligen inte hade plats att ta med någon landvad…

Planen för denna förmiddag var att få loggat ytterligare ett antal cacher i den så kallade Göteborgsserien som volvo480 lägger ut med anledning av stadens 400-års firande. I ett par omgångar har burkar i serien loggats i Vättlefjällsområdet men i dag skulle inledningen av serien få besök. Numreringen börjar med #400 och går sedan nedåt med burk #1 som skall publiceras 4 juni i år (2021).

Rulle T parkerades på en strategisk plats där vandringen skulle börja och avslutas. Den första cachen #399 låg bara några meter från parkeringsplatsen. Efter en kort vandringssträcka nåddes så den första bruken i serien #400.

Det blev en riktigt fin vandring där solen lyste och vinden var svag. Överallt fanns vacker utsikt över havet och skärgården. Det gick till och med att se Karlstens fästning långt borta i fjärran. Området var förhållandevis lugnt, inte många mugglare var ute och rörde sig vilket alltid är bra under en geocachingtur. Förutom seriens burkar stannade jag även till vid cachen Lillebybadet men där var mitt sökande dessvärre inte så framgångsrikt, dagens enda DNF. Allt övrigt som jag sökte efter under turen hittades även om ett par av burkarna ”gjorde rejält motstånd”.

När man är på vandring vid Sillvik borde det givetvis finnas sill i burkarna. Men inte minsta skymt av sill, inte ens ett fiskben påträffades. Så min inledande fråga om det finns sill i burkarna måste besvaras nekande.
Den enda burk utöver seriens cacher som loggades var Diamantdammen som sannerligen gjorde skäl för namnet denna dag när solen speglade sig i den smältande isen.
Däremot påträffades något annat, något överraskande nära #390. Först trodde jag att det var en julkalendercache då det låg fullt med julgranar på marken! Inte några som fällts på platsen utan som avsetts att säljas. Man kan undra hur dessa hamnat i denna sluttning. Kan det finnas någon koppling till julgranskriget ute i skärgården? Bauhaus i Sisjön donerade överblivna granar efter jul, man trodde att det var till Öckerö kommun men i själva verket var det privatpersoner som tog granarna. Alla granar kom inte med ut till öarna, ett antal dumpades i Sisjön och vid Älvsborgsbrons fäste. Kan detta vara ytterligare en rest av denna donation, eller är det en hemlig gömma inför påskeldarna?


Lyckligtvis hade granarna inte täckt över gömman så jag kunde utan problem leta upp denna cache, den näst sista för dagen. Den sista cachen satt inom synhåll från Rulle T. Dessvärre satt det en mugglare i en bil nära cachen och han hade inte bråttom att ge sig av så jag fick vänta en längre stund för att kunna utföra den manöver som krävdes för att logga #398.
När det var loggat och klart var det bara att kliva in i Rulle T och rulla tillbaka hem mot geocachingbasen, snabbt och enkelt.