Skall man cacha naken?

En naken geocachare har väl inget att dölja? Kanske dags att börja med en ny geocachingstil, skippa Haglöfslooken och bli mer naturlig? Sådana tankar kan dyka upp när en geocachingtur till Amundön och dess nakenbad planeras! Men en blick på termometern innan avfärd visade att det var +0,3 grader, tankarna på en oklädd cachingtur försvann helt! Det fick i stället nästan bli vinterkläder. Med dagsturspackningen på ryggen togs hissen ned till Rulle T som tyckte det skulle bli spännande med lite havsnära caching, och framförallt att slippa Lerum…

Några minuter över klockan 6 rullade vi in på parkeringen vid Amundön som dessvärre från och med 1 maj är avgiftsbelagd, så det blev till att starta P-appen. Anledningen till att jag denna lördag valt Amundön som utflyktsmål var inte så mycket möjligheten till nakenbad som möjligheten att logga nästa etapp i Göteborgsserien som publicerades under förra helgen.

Denna etapp av Göteborgsserien utgjordes av #47 (år 1974) till #58 (år 1963), jag började denna gång bakifrån då den norra sidan av ön har mest besökare och jag ville klara av den innan mugglarna krupit ur sina hålor.

Utmed den norra sidan av ön låg förutom Göteborgsseriens burkar även Parasitcachen. Det döda trädet hade nyligen brutits av men cachen befann sig i den del som fortfarande stod upprätt och burken kunde plockas fram. Efter loggning av #53 blev det en tur över klipporna mot nakenbadet – skall Hallén ändå bli tvungen att strippa….?

Det behövdes, tack och lov, inte några sådana drastiska åtgärder för att smälta in i nakenbadets miljö. Platsen låg öde och övergiven. Burken Stora Amundöns nakenbad kunde plockas fram ostört, men vem hade ställt sina skor utanför dasset?

När denna burk klarats av gick färden tillbaka över klipporna för att fortsätta på Göteborgsseriens gömmor. Ytterligare en avstickare över klipplandskapet gjordes för att logga Amundön Sydost. Det blev en tur i stiglöst land över klippor, hål och enbuskar. Den södra sidan har inte (lyckligtvis) någon bred grusväg, istället kan det se ut som på bilden nedan, en spång som svävar en bit ovanför vattnet.

När sista burken i Göteborgsserien loggats var klockan inte mycket mer än 9 och det var lite tidigt att ge upp för dagen. Rulle T startades och vi rullade iväg mot Billdal och dess religiösa centrum! GPS:en visade inte helt rätt fram till parkeringen, den ledde mig in på en minimal gata där det blev till att vända och använda den egna orienteringsförmåga för att hitta P-platsen till cachen Billdals Kyrka. Så som sig bör med kyrkcacher gick det snabbt att hitta och då området låg öde skedde det helt ostört.

Dryga 170 meter bort väntade nästa burk, Utsikt över Killing(s)holmen. Där fanns två nivåer att välja på och jag valde naturligtvis först fel nivå, men det innebar inte någon direkt ansträngning att ta sig till rätt plats.

Ytterligare lite söderut hade jag sett ut en liten serie Lindås. Rulle T blev parkerade i Halland(!) och var något oroad över att det var tillåtet att stå där gratis i tre dygn, men lugnade Rulle T och lovade att inte var borta så länge. De första burkarna i serien var av klassiskt urbant slag, vid elskåp, innan serien ledde mig upp på ganska otillgängliga höjder och sedan vidare utmed kusten.

Dagens sista cache skull Grytorna bli. Jag tog nog inte den bästa vägen dit och kom uppifrån ned mot grytan, men burken hittades lyckligtvis ganska snabbt.

Därmed var dagens äventyr avslutat utan att jag behövde klä av mig mer än några varmare plagg som efter någon timme blev för varma när hettan (+8 grader) spred sig över nejden. Det blev 14,7 kilometers vandring uppdelat på tre etapper och 25 cacher hittade. Nu återstod endast att rulla hem med Rulle T för att planera nästa utflykt.