
Efter gårdagens långtur åt söder fick det bli en liten kortare tur åt väster denna dag. Starten skedde i sedvanlig tid vilket innebar lugna kvarter då mugglarna antagligen låg och sov. Efter att Rulle t parkerats på en gratis P-plats vid Apelsingatan gick jag mot dagens första burk Bärkullen i Tynnered. Där blev det en del letande, sökte en stund vid fel objekt innan jag insåg att det kunde finnas ännu en möjligt plats – och se på —- där var den!

Från detta lilla skogsområde gick promenaden mot bebyggda trakter och Kastanjeallén #1, som dessvärre inte kunde hittas. Bättre gick det då med #2 i samma allé som snabbt lokaliserades. Promenaderna här ute i västra Göteborg innebär ofta att man får leta sig upp på små kullar som sparats mellan husen, ett antal sådana väntade nu under promenaden, först ut Ett litet berg i Tynnered 1. Inte helt oväntat följdes denna cache av Ett litet berg i Tynnered 2. Nu kanske ni tror att nr 3 var nästa cache, men det är helt fel! Istället blev det F-1 och A-2 i snabb följd. Båda låg i samma lilla grönområde tillsammans med V-3 som dock dessvärre inte ville visa sig, det var en mycket stenig plats med gott om ilskna nyponbuskar! I nästa lilla grönområde väntade Önnered N som hittades utan problem.
En bit bort väntade nu Forellgatan, om än att det inte direkt är en gata som cachen ligger vid utan ytterligare ett litet berg där man får göra en kringgående rörelse för att komma fram utan att korsa någons tomt. När jag närmade mig berget började åskan dåna ute över havet och det kom en del regnstänk, skulle den sista delen av promenaden bli blöt tro? Envist fortsatte jag fram genom skogen och hittade snart burkan. Den närbelägna kojan var obebodd så inga mugglare såg vad jag höll på med.

Nästa cache fanns inte med i den ursprungliga planen men Källdalen Öst såg lämplig ut på kartan även om den låg i ett område som jag tänkt mig som en kommande vandring. Regnet hade dragit bort igen så jag fortsatte in i skogen. Där gjorde jag det onödigt komplicerat och det blev nog en extra stjärna i terräng så som jag letade, men när jag fick se en misstänkt stig valde jag att följa den och mycket riktigt ledde den till burken. Promenaden avslutades sedan med Stigar som mötas, eller skiljas 24, en nästan klassisk serie av Sir Göte, som inte vållade några svårigheter. Nu syntes åter mycket svarta moln i väster och det bullrade rejält, skulle jag hinna tillbaka till bilen? Jag lyckades hålla avstånd till åskan och kunde kliva in i Rulle T för att påbörja hemfärden, tio loggar rikare.